Kontaktperson
Lena Jönsson
Revisor
Kontakta LenaDet är ett av världens största motionscykellopp med tiotusentals årliga deltagare. Och med flera aspekter av hållbarhet inskrivet i själva visionen. Med bara tio heltidsanställda och tusentals volontärer lyckas Vätternrundan varje år förbättra sin verksamhet. Hemligheten? Struktur och stöd i en ISO-certifiering.
Det låter kanske lite formellt - men en ISO-certifiering kan vara nyckeln om du som anordnar evenemang eller verkar i kultursektorn vill få upp kvaliteten på ditt hållbarhetsarbete. För Vätternrundan, som har olika aspekter av hållbarhet inskrivet i sitt syfte, har det blivit ett oumbärligt stöd.
– Vi är bara tio personer som jobbar heltid, så alla måste jobba med olika saker. Jag själv är projektledare och ansvarig för upplevelsen på plats i Motala. Och ska samtidigt ha övergripande ansvar på hela hållbarhetsarbetet. Då är det viktigt med struktur, säger Andreas Lundgren, projektledare på Vätternrundan.
Idén bakom Vätternrundan väcktes i mitten av 60-talet av läkaren Sten-Otto Liljedahl, som ville höja folkhälsan i Sverige, och började med sig själv och några vänner. Sedan dess har folkhälsa för alla - att medverka till rörelse - och stöttning av lokala idrottsföreningar, varit två grundbultar i organisationens vision och en del av arbetet med social hållbarhet.
Tillsammans med miljö- och klimatfrågor – särskilt viktiga i en verksamhet som samlar tusentals deltagare på kort tid – utgör de Vätternrundans fokusområden på hållbarhetsområdet.
– Det har sina utmaningar att med vår lilla organisation driva dessa tre områden framåt och visa att vi faktiskt gör framsteg, säger Andreas Lundgren.
För att säkerställa framdriften och få verktyg för avstämning och prioriteringar, valde organisationen redan 2012 att skaffa sig ISO 20121 – standard för hållbarhet vid evenemang.
– Vi skaffade certifieringen långt före jag började, men den gjorde det enkelt för mig att ta över arbetet när jag började. Den ger mig struktur och verktyg för samarbete, framdrift och uppföljning och innebär ju också att vi får revisioner på ett strukturerat sätt.
Varje år arbetar 4000 funktionärer tillsammans med de anställda med att evenemanget ska bli verklighet. Andreas Lundgren påpekar att det krävs en tydlig metodik för att nå till alla dessa människor.
Att ha den här certifieringen är viktigt för att vi själva ska veta att vi gör framsteg
– Att ha den här certifieringen är viktigt för att vi själva ska veta att vi gör framsteg, men också att kunna visa för externa intressenter, som våra sponsorer, hur vi arbetar och att vi lever som vi lär, säger han.
Han exemplifierar med en så enkel sak som att man har upprättat dokument där alla aktörer kan föra in idéer för förbättringar. Och att man alltid är två ansvariga för varje fråga.
– Vi vill inte att arbetet stannar upp om en person är borta en period.
För att leva upp till det egna löftet om att bidra till rörelse för alla, har man exempelvis startat fler lopp av olika karaktär, men också initierat olika initiativ för att avdramatisera deltagandet och sänka trösklarna att vara med.
– Det är lätt att man fastnar i bilden av män i tajta lycra-kläder och snabba tider. Inget fel i det, att utmana sig själv och nå en prestation tillsammans är en del av Vätternrundan, men utmaningen och prestationen är minst lika stor för den som cyklar på 17-18 timmar som den som cyklar på åtta.
Ett exempel på det är initiativet med Stephan Wilson, som blev känd i SVT när han lärde sig åka skidor och så småningom tog sig igenom Vasaloppet, som samlar en grupp som cyklar Vätternrundan i maklig takt och har trevligt tillsammans. Ett annat är att tillsammans med en aktör hyra ut anpassade cyklar på plats för att på så vis möjliggöra för fler att ta tåget.
Den största miljömässiga påverkan sker under själva loppen, när många människor samlas på samma plats på kort tid.
– Här handlar det om hur skyltning är utformad och att vi tänker till med var vi placerar återvinning. Det ska vara lätt att göra rätt. Men vi måste också tänka till kring vad vi återvinner så det inte slutar med att vi orsaker mer utsläpp med lastbilstransporter än vad vi vinner med återvinning.
Inom ramen för certifieringen agerar RISE extern revisor. Två gånger per år, en gång tillsammans med personalen för att gå igenom rutiner och målsättningar, och en gång under själva evenemangen för att se hur de efterlevs.
– De agerar själva deltagare för att uppleva hur det är att agera rätt, hur väl mottagen man faktiskt blir om man cyklar i måttfull hastighet och så vidare. Det, tillsammans med vårt eget utbyte med de andra loppen i En Svensk Klassiker, är värdefullt.
Foton: Petter Blomberg/Vätternrundan
Vätternrundan är ett av världens största motionslopp på cykel. Vätternrundan arrangeras sedan starten 1966 av den ideella föreningen Motala AIF. Årligen deltar ca 36 000 cyklister från hela världen i loppen under Cykelveckan – som förutom Vätternrundan 315 km innefattar Halvvättern 150 km, Tjejvättern 100 km, Vätternrundan 100 km, MTB-Vättern och Minivättern. Vätternrundan har länge arbetat aktivt för en hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna; social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Standarden för hållbarhet och evenemang kom till i samband med OS i London 2012 och syftar till att hjälpa arrangörer av idrotts- och kulturevenemang att arbeta strukturerat med hållbarhetsarbetet.
Certifieringen kan användas vid återkommande så väl som engångsevenemang. Hittills har bland andra Göteborgsvarvet, Svenska Mässan Gothia Towers och Liseberg certifierats.