Digitaliserad skola – mer än bara programmering och källkritik

– Det är verkligen inget litet och enkelt område det här, säger Carl Heath med eftertryck när han försöker sammanfatta omfattningen av de förändringar som den svenska skolan står inför.

– Alla inom skolan kommer att påverkas. Skolans huvudmän, rektorer, elever och inte minst lärarna som måste fortbilda sig, fortsätter Carl Heath, som är ansvarig för digitalisering och lärande på RISE.

Hela strukturen i skolan kommer att förändras

Förändringarna i skollagen infördes 1 juli 2018. Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat och det är naturligt att även skolan ska vara det tänkte regeringen och tog fram den digitala strategi som nu alla skolor ska arbeta efter. Digitaliseringen förknippas ofta med att eleverna ska lära sig programmering och källkritik, men bakom strategin gömmer sig mer än bara nya lektioner.

– Hela strukturen i skolan kommer att förändras. Det kan handla om att digitalisera prov eller att införa nya digitala system för att organisera elevdata och förbättra administrationen kring frånvarohantering och skolpeng, förklarar Carl Heath och påpekar att reformen inte handlar om att bara byta från analogt till digitalt.

– Ta en lärarkalender som exempel. Den innehåller uppgifter och planering inför nästa lektion. Du kan skapa en digital kalender med samma information, men då har du inte förändrat något. Om du istället använder den digitala kalendern för att dela händelser, koppla ihop personer och skicka mötesförfrågningar, då har det ju hänt en transformation och det är poängen med digitaliseringen.

Fortbildning på sommaren

Skolorna har ett stort arbete framför sig. Lärare och rektorer ska skaffa ny kompetens och modern teknologi ska köpas in. Fortbildning kommer att vara viktigt, både för att lyckas med digitaliseringen men också för att utvecklas generellt.

– Jag var nyligen på studiebesök i Hong Kong, där går lärarna fortbildningskurser på sommaren. Det borde införas även här. Låt lärarna ha vanliga 40-timmarsveckor under terminen, men låt de också få möjlighet att utbilda sig under sommaren, säger Carl Heath, som är positiv till att skolan digitaliseras men inte tycker att regeringen tagit fullt ansvar.

– Regeringen har inte analyserat effekten av de nya reglerna. Det saknas resurser för att bedriva långsiktig forskning på den utveckling som nu sker i skolan.

På utbildningsdepartementet arbetar statssekreterare Helene Öberg som ger sin kommentar:

– Strategin innehåller ett forskningsperspektiv, med det är såklart ändå svårt att förutspå alla effekter. Samtidigt är det viktigt följa samhällsutvecklingen och införa digitalisering i skolan. Om vi undanhåller digitaliseringen bara för att vi inte vet exakta effekter i framtiden tror jag att vi gör eleverna en otjänst.

Lämna inte lärarna ensamma

En av alla lärare som nu berörs av reglerna är Jacob Möllstam, grundskollärare i Partille. Han menar att lärare och rektorer inte får sitta ensamma på sin kammare.

– Jag tror på samarbete och samundervisning mellan lärare och mellan skolor. Varför inte gå ihop några skolor annonsera: ”alla ni som har teknik i trean, kom hit så pratar vi!” Skolorna kan komma långt genom att arbeta ihop och inspireras av varandra. Dela med er av erfarenheter, det finns ju ingen konkurrens i det här, säger Jacob Möllstam.

Jacob Möllstam är även utvecklingsledare och fortbildar andra lärare om digital kompetens.

– Jag har träffat många nervösa och oroliga lärare när jag varit ute och arbetat. Efter att vi jobbat ihop har de märkt att det här med digitalisering faktiskt är fullt genomförbart, avslutar Jacob Möllstam.