Digitalisering och smarta städer gör livet enklare för oss. Men för att en stad ska bli riktigt smart krävs en gemensam plattform och att stadens digitala tjänster hänger ihop.
Många städer erbjuder olika typer av digitala tjänster för sina invånare. Allt från e-tjänster till uppkopplade papperskorgar och parkeringsövervakning. Sveriges städer blir allt mer digitala men för att ta steget från en digital stad till en smart stad krävs att kommunerna arbetar mer strukturerat med att samla in data och göra den tillgänglig. Kommunerna behöver en plattform som är öppen och gemensam och som förvaltningarna kan dela på. Olika digitala tjänster ska fungera ihop. Om Sveriges alla städer dessutom använder samma ramverk för plattformen blir det enkelt att flytta tjänster mellan städerna och alla 290 kommuner slipper uppfinna hjulet på nytt.
I exemplet med parkeringsövervakning handlar den gemensamma plattformen om att insamlad data från parkerade bilar ska kunna användas och kopplas ihop med andra typer av tjänster som till exempel en visualisering där bilister får överblick över alla lediga parkeringsplatser i närheten.
– Då skulle bilisterna slippa cirkulera runt och leta parkeringsplats. I förlängningen kanske de även kan förboka sin parkeringsplats, samt att insamlad data kan användas för att analysera vilka parkeringsplatser som har högst besökstryck olika tider av dygnet eller året. Men för att andra leverantörer ska kunna skapa nya tjänster som är baserade på data behövs en öppen och gemensam plattform. Parkeringsleverantörerna måste då göra data tillgänglig, säger Claus Popp Larsen, som leder området uppkopplade städer på RISE. Han fortsätter:
– Föreställ dig staden som en stor, delad smartphone!
Smarta städer mer demokratiska
En av fördelarna med att städer digitaliseras och blir mer smarta är att det ökar effektiviteten för staden och att invånarna får fler och bättre tjänster, som i parkeringsexemplet ovan. Men det finns också en demokratiaspekt, samhället blir mer transparant om alla kommer åt data och fler människor kan delta i utformningen av våra städer.
– Invånarna kan bli mer delaktiga i olika processer. Antag att kommunen ska bygga en ny stadsdel, då kan invånarna promenera runt i en virtuell 3D-representation och vara med och tycka till och påverka den nya stadsdelen.
RISE ger rekommendationer till kommunerna
RISE driver projektet ”City as Platform” inom det strategiska innovationsprogrammet ”Viable Cities”. Projektet finansieras av Vinnova och samlar 18 kommuner som kommer att utforska, implementera och samverka kring dataplattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Bland annat ska man ta fram rekommendationer för hur kommunerna och deras leverantörer ska arbeta med gemensamma plattformar.
– Det handlar dels om gränssnitt till plattformen, dels om hur de ska arbeta med data genom en gemensam plattform. Det är till exempel viktigt att leverantörerna delar med sig av data, som kanske i sin tur kan användas för ett helt annat syfte, säger Claus Popp Larsen och berättar att hans egen vision om framtidens stad är ett digitalt och smart samhälle där tekniken hjälper oss människor, men bara i bakgrunden där vi inte märker av den.
– Tekniken ska förenkla för både staden, dess invånare samt leverantörerna. Men invånarna i en stad ska inte behöva se tekniken, den ska bara finnas där i bakgrunden och göra livet enklare för oss, helt automatiskt, utan att vi tänker på det. Idag är vi allt för pryl- och teknikfokuserade, säger Claus Popp Larsen.
Claus Popp Larsen
Fokusområdesledare för Uppkopplade städer