Hur ser framtidens samhälle ut när vi pratar mobilitet? Maria Schnurr är expert på hållbar mobilitet och stadsutveckling inom RISE. Som senior forskare fokuserar hon på mobilitetstjänster, hur mobilitetsinnovationer påverkar hållbarhet och stadsutveckling och policy innovation.
- En högaktuell fråga är att hitta plats för olika typer av mobilitetslösningar. Det möjliggör att vi kan minska antalet traditionella parkeringsplatser och frigöra mer yta för boendemiljön, säger Maria Schnurr.
Det traditionella sättet vid bostadsbyggande är att upplåta ett visst antal parkeringsplatser för varje lägenhet.
- Det är ett enkelt sätt för fastighetsägare att lösa frågan om mobilitet. Men eftersom människors beteenden förändras och samhället behöver ställa om till mer hållbara sätt att resa så tittar vi på hur vi kan skapa förändring, säger hon och fortsätter:
- Det kan vara allt från att skapa cykelparkeringar av hög kvalitet och stor bekvämlighet eller bil- och cykelpooler till kollektivtrafik som ingår i hyran. Det finns många möjligheter att erbjuda smart mobilitet i stället för att bygga parkeringsplatser för bilar, förklarar Maria Schnurr.
Stort engagemang från fastighetsägare
Enligt Maria Schnurr finns det i dag ett stort engagemang från fastighetsägare generellt att hitta nya mobilitetslösningar för de boende och verksamheter. Traditionella parkeringsplatser är en dyr affär och lönar sig inte för fastighetsägare.
- Däremot saknas kunskap om mobilitet vilket är ganska naturligt då det inte är fastighetsägarnas huvudverksamhet. Men här hjälper vi på RISE till med kunskap och insikter, berättar Maria Schnurr och fortsätter:
- Att skapa nya hållbara mobilitetslösningar på befintliga fastigheter handlar mycket om beteendeförändringar, säger hon.
Fastighetsnära och integrerad mobilitet i samverkan
Ett bra exempel är projektet Gamlestaden i Göteborg med fokus på fastighetsnära och integrerad mobilitet på stadsdelsnivå. Här samarbetar allmännyttan genom bostadsbolaget Poseidon med det privata fastighetsbolaget Platzer för att hitta nya moderna mobilitetslösningar för deras hyresgäster.
- Vi har gjort en förstudie och nu startat upp projektet med de två aktörerna till en början. De kommer till exempel ha en bilpool som kan nyttjas gemensamt av deras hyresgäster. Är den ena bilpoolen tömd på bilar så kan du som användare enkelt söka dig till den andra bilpoolen utan att behöva många olika appar för varje system, säger Maria Schnurr. Vi kommer också titta på andra lösningar i området som kan bli aktuella.
Inom stadsdelen Gamlestaden finns sedan tidigare ett mycket framgångsrikt och långt samarbete som är baserat på Fastighetsägarna i Gamlestadens samverkansorgan Business Improvement District (BID) Gamlestaden.
- Det som blir riktigt intressant i det här projektet är att fastighetsägarna har olika kundbaser med företag och privatboende vilket till exempel kommer gynna bilpoolerna som kan öka nyttjandegraden, säger Maria Schnurr.
Idag finns det bra exempel i Sverige på hur du kan tänka för att underlätta för människor att röra sig fritt.
Landsbygden har andra utmaningar
Jämfört med stadsmiljö har landsbygden en annan problematik där tillgång till mobilitet är den stora utmaningen. De flesta hushåll klarar sig inte utan bil till varje vuxen, men här handlar det oftast om att öka utbudet av kollektivtrafik eller titta på andra lösningar, enligt Maria Schnurr.
- Det är dessutom oftast glest mellan boendet och ortens centrum vilket ger utmaningar för att hitta nya lösningar, säger Maria Schnurr.
Hon berättar om projektet Stationssamhällen Småland som består av ett antal samhällen som alla har en tågstation och där viljan finns att öka andelen hållbar mobilitet i området.
- Även om det finns gott om tågavgångar så är det många som reser till tågstationen med bil. Här kommer vi titta på hur det går att använda stationsläget ännu mer för utvecklingen av samhället och området kring orterna, säger Maria Schnurr.
Ett annat exempel på mobilitetslösningar i landsbygdsmiljö är RORiLand – Resor och oresor i landsbygder i Fyrbodal, ett projekt finansierat av Energimyndigheten där fyra regionala kommunalförbund samarbetar.
- Här studerar vi grannskapskontor och lokala mobilitetstjänster, som enskilda fenomen men särskilt när de sker i kombination, för att se hur de kan bidra till minskad pendling och bättre levnadsvillkor på landsbygden. Det positiva i det projektet är att det redan finns fasta punkter (kontoren) för att samlas och tanken är att titta på olika åtgärder som kan gynna den hållbara mobiliteten, förklarar Maria Schnurr.
Det är inte alla städer som har bra geografiska förutsättningar, vissa städer är mer utsträckta än andra vilket gör att det blir svårare att hitta en 15-minuterslösning
15-minutersstaden – nära och flexibelt
Ett begrepp som har blivit högaktuellt under pandemin inom stadsutveckling är 15-minutersstaden. Bland annat har Paris borgmästare Anne Hidalgo förespråkat konceptet där tanken är att alla vardagsdestinationer ska finnas inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd.
- Det liknar den gamla närhetsprincipen vi har haft i Sverige under många år inom stadsplanering. Det finns även 5-minutersstaden och 1-minutersstaden. Allt handlar om att minska mobilitetsbehoven och utforma städer på ett sätt så du inte behöver resa långt vilket gynnar bilanvändning, säger Maria Schnurr och fortsätter:
- Det är inte alla städer som har bra geografiska förutsättningar, vissa städer är mer utsträckta än andra vilket gör att det blir svårare att hitta en 15-minuterslösning, berättar Maria Schnurr.
Bilens dominans i städer kommer försvinna
Den största utmaningen vid stadsutveckling och mobilitet är enligt Maria Schnurr att våra städer redan är byggda. Här finns till exempel köpcentrum ofta en bit utanför stadskärnan som inte går att bygga bort.
- Men det går framåt och idag finns det bra exempel i Sverige på hur du kan tänka för att underlätta för människor att röra sig fritt, till exempel Masthuggskajen i Göteborg som inkluderar en stadspark utan genomfart för bilar, berättar Maria Schnurr. Här fanns förutsättningar att bygga åtkomst för bilar men det valdes bort vilket är helt rätt om du tittar på framtidens hållbara mobilitet och hur folk vill röra sig i stan.
Hon säger avslutningsvis:
- Framtidens hållbara mobilitet sätter människan i centrum, inte bilen. Våra barn och äldre måste kunna röra sig fritt i staden och då faller övriga bitar oftast på plats av sig självt. Det handlar inte om att bilen ska försvinna helt, utan om att bilens dominans i stadsmiljön kommer försvinna, det är en väsentlig skillnad, avslutar hon.
