Från strategiska mål till verklig cirkulär omställning i Halland

Om världen ska leva upp till målen i Paris-avtalet krävs en omställning i alla led, samtidigt som företag måste ha sunda affärsmodeller och det offentliga fortsatta skatteintäkter. En möjlig väg att gå har varit satsningen på cirkulär ekonomi, men att gå från strategi till praktik är inte alltid helt enkelt.

– Ibland kan det här kännas som en så stor, omvälvande omställning att politiker och tjänstemän och företag inte mäktar med att ens börja ta tag i det, säger Ann-Mari Bartholdsson, näringslivschef på Region Halland. Samtidigt måste både det offentliga och företag hänga med i omställningen, annars riskerar man att halka efter och då riskeras både vinst och skatteunderlag.

Projekt tillsammans med RISE

Våren 2016 startade därför Region Halland tillsammans med RISE projektet Cirkulära Halland. Tanken var från början att hjälpa alla de underleverantörer till fordonsindustrin som finns i regionen att ställa om mot cirkulära flöden, men ganska snart visade det sig att branschen inte var mogen.

– De är en del i en lång kedja och det är svårt för de enskilda delarna att ställa om när inte hela kedjan gör det, förklarar Josefina Sallén, fokusområdesledare för cirkulär omställning på RISE.

15 företag och två kommuner

Men med den lärdomen stod det klart att det fanns andra företag som skulle kunna ställa om enklare, och med erfarenheter därifrån skulle det bli lättare att stötta även företagen inom fordonsindustrin. Så projektet gjordes om och man ställde istället in siktet på företag som var redo att se över och ändra sina affärsmodeller, och beställare som ville skruva sina upphandlingar som ett steg mot en cirkulär ekonomi. Genom projektets gång har 15 företag och två kommuner varit involverade i olika delar av arbetet.

Det praktiska arbetet inleddes under 2017 och en stor del av det inledande arbetet kom att handla om att utforska vad cirkulär ekonomi egentligen innebär och hur det kan förändra företagens affärsmodeller.

– Många som hör begreppet cirkulär ekonomi börjar genast att tänka på materialåtervinning, och det är väl i och för sig bra, men det är inte där de stora vinsterna finns, säger Peter Algurén, coach inom cirkulär omställning på RISE. Det vi ville få företagen att göra var att lyfta blicken och se hur mycket det finns att tjäna på att inte sälja själva produkten, utan att istället erbjuda den som en tjänst. Att bygga asbra produkter som håller i en evighet och enkelt kan uppgraderas genom att du byter ut enskilda komponenter, och som du på så sätt kan tjäna pengar på under många år istället för bara vid ett enda försäljningstillfälle.

Ingen enkel övergång

En viktig lärdom i det här arbetet var att företaget inser att övergång till cirkulär ekonomi inte är något man kan göra med ena handen.

– Det här förändrar hela affärsmodellen och därmed förändrar det arbetssättet för de flesta delar av företaget, säger Josefina Sallén. Det innebär att en viktig framgångsfaktor är att företaget faktiskt avsätter någon på heltid för att jobba med det här, gärna någon från affärssidan, istället för att till exempel hållbarhetschefen ska sköta det här på några procent av sin arbetstid.

"Jag ser många vinster"

Under hösten 2020 avslutas Cirkulära Halland med flera lärdomar hos både de inblandade företaget och hos Region Halland.

– Jag ser många vinster med det här projektet, säger Ann-Mari Bartholdsson. Dels att vi har lärt oss hur omställning kan ske i praktiken och hur vi kan utforma våra stödsystem och utlysningar för att underlätta för företagen, men framförallt att vi har förstått att det här inte behöver vara så svårt att genomföra. Projektet har gjort det lättare för oss att arbeta med cirkularitet från politiska beslut och ända ut i praktiken.