Friska djur ger högre avkastning och lägre klimatpåverkan

Klimatförändringarna innebär många nya utmaningar för jordbruket. Omställningen till ett mer hållbart och fossilfritt jordbruk måste ske samtidigt som matproduktionen i Sverige bör öka. Hur ska detta kunna ske med bibehållen eller ökad lönsamhet?

Jordbrukssektorn står för ungefär 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Framför allt består utsläppen av metan och lustgas från djurens fodersmältning, gödselhantering och kväveomvandling i mark.

Björn Ringselle är forskare på RISE med inriktning på bland annat växtproduktion, växtskydd och biologisk mångfald. Han betonar vikten av att öka den inhemska produktionen istället för att vi förlitar oss på import av mat, foder, energi och andra insatsvaror, som gödsel.

– Producerar vi själva har vi större möjligheter att göra det miljösmart och med spårbarhet samtidigt som samhället på ett bättre sätt kan hantera krig och andra störningar i leveranskedjorna. Svenska gårdar kan till exempel producera sin egen energi och gödsel, säger Björn Ringselle.

Social hållbarhet viktig aspekt

För att skapa ett hållbart jordbruk behöver hänsyn tas till minst tre hållbarhetsaspekter: miljömässig, ekonomisk och social. Den sociala hållbarheten omfattar bland annat målet om fler arbetstillfällen på landsbygden samt fokus på bättre arbetsmiljö och god djurhälsa.

Björn Ringselle poängterar att det finns saker att göra på gårdsnivå som kan gynna både klimat och lönsamhet, men att åtgärderna ofta kräver svåra avvägningar.

– De kan ge stor miljönytta, men tar tid och pengar att utföra. Den låga lönsamheten inom jordbruket är i många fall en bromskloss för att gå över till mer miljövänlig teknik och metodik.

Svensk naturbetesmark och vall bidrar till ökad biodiversitet

Ett typexempel är foder, där importerat foder (som soja) är kopplat till miljöförstöring, medan svensk naturbetesmark och vall – det vill säga gräs och baljväxter – kan bidra till kolinlagring och ökad biodiversitet.

Just nu pågår flera projekt för teknik- och metodutveckling, med målet att göra det enklare och billigare att använda sig av betande djur, bland annat med hjälp av virtuella stängsel. Det pågår också utvecklingsarbetet att höja lönsamheten i vallproduktionen. Detta genom att hitta alternativa användningsområden för vallen, till exempel ersättningsprodukter till det sojabaserade proteinfoder som idag ges till grisar och fjäderfä, etanol, bioolja och biogas.

– Betande djur som mår bra och är friska ger god avkastning och lägre klimatpåverkan, säger Björn Ringselle.

Det svenska jordbruket är i dag fossilfritt till 25 procent. Inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) antagit målsättningen att det svenska lantbruket ska vara fossilfritt till år 2030.

Producerar vi själva har vi större möjligheter att göra det miljösmart och med spårbarhet

Maskiner som drivs av förnybara bränslen

Omställningen kräver bland annat investeringar i nya arbetsmaskiner som drivs av förnybara bränslen och så småningom av el. Med tanke på det höga priset på diesel kan det bli ett ekonomiskt incitament för den som ska ställa om, anser Björn Ringselle.

Anna-Karin Karlsson är projektledare på RISE och i den nationella centrumbildningen SustAinimal. Hon ser ett ökat intresse för de livsmedelsproducerande djurens framtida roll i ett mer motståndskraftigt, hållbart och lönsamt livsmedelssystem.

– Sverige är ett avlångt land och förutsättningarna för livsmedelsproduktion ser väldigt olika ut när det gäller klimat, vilken mark som finns och vilka grödor som kan odlas. Mängden jordbruksmark och naturbetesmark har minskat och arter, som bara trivs på naturbetesmark, riskerar att gå förlorade. Det är bara betande djur som kan hålla naturbetesmarkerna levande, säger Anna-Karin Karlsson.

SustAinimal ska undersöka vad som kan vara relevanta lösningar för livsmedelsförsörjning i olika regioner i Sverige och vilken förmåga livsmedelssystemet har att leverera livsmedel och ekosystemtjänster om något oförutsett händer, som extremväder eller kriser.

– Den som har en affärsidé eller vill få ytterligare inspiration kan kontakta mig eller någon av mina kollegor på RISE, vi är ju både ett forskningsinstitut och en affärspartner. Vi hjälper gärna till med både utveckling och testning av teknik för att bidra till fler hållbara gårdar, säger Björn Ringselle.

Så kommer du som driver ett lantbruk igång med ditt hållbarhetsarbete

RISE arbetar idag med en mängd olika företag och aktörer inom det svenska lantbruket. Här är några exempel på hur du som driver lantbruk kan få hjälp att komma igång med gårdens hållbarhetsarbete.

Ta hjälp av en rådgivare (på till exempel Hushållningssällskapet, Växa eller annat rådgivningsföretag) för att få tips som passar just din gård och verksamhet.
Besök webbplatsen Greppa Näringen som erbjuder kostnadsfri rådgivning.
Ladda ner appen Hur mår din jord som ges ut av Jordbruksverket och bygger på forskning från SLU.
Använd dig av Arlas eller Greppa Näringens klimatuträkningsverktyg.
Håll koll på Agronod, en ny teknisk plattform för delning av lantbruksdata. Den är under utveckling och RISE finns med som samarbetspartner.