Kraven på att fastigheters miljöpåverkan ska minska skärps kontinuerligt, bland annat genom EU:s direktiv EPBD. En utmaning blir att kunna ha en komplett helhetsbild för att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfällen.
Senast år 2050 ska alla byggnader i EU vara nollutsläppsbyggnader, det vill säga ha en mycket hög energiprestanda och generera ytterst låga utsläpp från fossila bränslen. Det är det övergripande målet i EU:s EPBD, Energy Performance of Buildings Directive. Direktivet innebär skärpta krav jämfört med tidigare, men exakt vilka regleringar det kan innebära får varje medlemsland avgöra inom vissa ramar.
– Det är alltså i praktiken koldioxid-utsläppen som är i fokus. Och då är en mycket viktig pusselbit fastigheternas energianvändning, vilket gör att det krävs åtgärder kring både byggnadsskalet samt uppvärmning och ventilation, säger Lisa Löfving, affärsutvecklingschef inom energi på RISE.
Samtidigt är det inte så enkelt som att undersöka vad som behöver göras för att följa EU:s direktiv, och sedan genomföra det.
– Som fastighetsägare är det mycket annat man också måste ta hänsyn till. Utöver EU-direktiv behöver man väga in sådant som Sveriges egna nationella klimatmål, byggnadstekniska förutsättningar, ekonomiska aspekter och – inte minst – att fastigheten måste ha en bra innemiljö för de som ska använda den som bostad eller arbetsplats, säger hon.
Hon tar ett enkelt exempel i form av valet mellan att byta fönster eller inte. Ser man till energieffektivitet så är det ofta lönsamt att ersätta äldre fönster med nya moderna modeller.
– Men hur bra är det ur en resurssynpunkt att skaffa nya fönster och kasta bort de gamla? Där kommer den miljömässiga aspekten in från ett annat håll, och det gäller att bedöma om det till exempel kan vara bättre att göra en renovering som ger en viss energieffektivitet än att göra ett komplett fönsterbyte, säger Lisa Löfving.
EPBD-direktivet ger nya utmaningar
Det är alltså en komplex situation att hantera, men det är inget nytt – och visst finns det etablerade metoder för att göra beräkningar på kostnader och effekter. Det skärpta EPBD-direktivet innebär dock nya utmaningar, konstaterar Peter Ylmén, som forskar på hållbara byggnader på RISE.
– Nu gäller det att även ta in nya parametrar, som exempelvis koldioxidutsläpp av materialet som byggnaden består av. Det blir väldigt mycket data att hantera i slutändan, säger han.
Nästa steg är inte mindre utmanande, menar han:
– Den slutliga avvägningen mellan låt säga miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter är inget som går att räkna fram. Även om man exempelvis gör beräkningar på energieffektivisering, livscykelanalyser, investeringsprognoser och tar med sociala aspekter så är allt detta ändå enbart beslutsunderlag. För att fatta beslutet krävs förmågan och kompetensen att väga de olika resultaten mot varandra, säger Peter Ylmén.
Byggnaden ska ses över ur energisynpunkt med alla tänkbara aspekter i beaktande
Egen elproduktion
Just energifrågan behöver dock inte enbart handla om användning, för det går ju även att etablera en egen produktion av förnybar elektricitet – något som också tas upp i EPBD.
– Det är jättemånga fastighetsägare som satsar på solceller och batterier, och det är ofta en väldigt lönsam investering. Det gäller särskilt för den som har ett lite större fastighetsbestånd, där elen kan komma till användning även på sommaren när behovet av uppvärmning minskar, säger Lisa Löfving.
Hon konstaterar också att det sker en snabb utveckling inom området, bland annat genom att Svenska kraftnät gör det lättare för fastighetsägare att tillhandahålla sitt batteri för så kallade stödtjänster för balansering i elnätet.
Innovationer som kan underlätta den komplexa energifrågan kommer även inom andra områden, påpekar Peter Ylmén.
– Vi ser exempelvis att det händer mycket inom ventilation och värmeåtervinning, men framför allt kommer vi att ha stor nytta av utvecklingen inom digital avläsning via sensorer i fastigheterna som kan kombineras med digitala modeller, så kallade digitala tvillingar, säger han.
Energikartläggning krävs
Det grundläggande för en fastighetsägare är i alla fall att ha en komplett och uppdaterad energikartläggning, slår Lisa Löfving fast.
– Byggnaden ska ses över ur energisynpunkt med alla tänkbara aspekter i beaktande. Sedan ska det leda till en underhållsplan med såväl kort som långt perspektiv, säger hon.
Att navigera i dessa frågor kan vara komplicerat och är något som ett stort antal fastighetsägare behöver ha hjälp med.
– På RISE har vi en mycket stor bredd inom det här området. Vi har kompetens inom alla delar som handlar om klimat- och energifrågor i fastigheter – vi hjälper fastighetsägare med allt från att utvärdera befintlig status och bedöma åtgärdsbehov till att utforska nya lösningar och göra uppföljningar. Det gör att vi kan se helheten och hjälpa till med de komplexa frågeställningar som kan uppkomma, säger Peter Ylmén.
