Kontroller minskar risker med att erbjuda elbilsladdning

Vad är det värsta som kan hända? Eddie Hast, avdelningschef på RISE, tvekar lite, men okej då: 

– Det värsta scenariot är att någon hackar ett antal elfordon som laddas i ett parkeringsgarage. Och överladdar batterierna och sätter eld på hela garaget. Och så har du ett bostadshus ovanför. Det kan vara en ganska snabb process. 

– När en elbil brinner uppstår det kraftiga, svårsläckta bränder och giftiga gaser.  

I slutet av 2022 hade Sverige nära 18000 registererade laddpunkter. Det är en bra bit ifrån EU:s rekommendation på en publik laddpunkt per tio fordon*, så man kan räkna med en betydande utbyggnad under de kommande åren (i maj 2024 fanns 41 000 laddpunkter).  

Det innebär att mängder av organisationer och sammanslutningar, utan tidigare erfarenhet av att tillhandahålla den här typen av tjänster, blir laddoperatörer. Styrelsen i en bostadsrättsförening, hotellägare, platschefer på restaurangkedjor och andra ska plötsligt förstå och planera för de risker det innebär att tillhandahålla elbilsladdning. 

– Den här kunskapen brister ofta, säger Eddie Hasth.  

Det finns flera riskfaktorer att skydda sig och användarna mot: felinställning som orsakar person- eller sakskada, cyberangrepp, obehörig laddning, svåranvänd utrustning etcetera. 

Paketerbjudande med kontroller och certifiering 

Därför lanserar RISE nu ett paketerbjudande med återkommande kontroller av laddstationer, men också certifiering och provning av laddkomponenter och -infrastruktur.  

Ted Strandberg är projektledare på RISE och inriktad på cybersäkerhet. Han säger att gällande NIS-direktiv** och nya EU-regelverk kommer att ställa tvingande säkerhetskrav på allt från produktutveckling och drift till incidenthantering. 

Det finns en poäng med att vara förberedd för de skärpta regler som de facto är på g, resonerar han. 

De cyberhot som laddoperatörerna behöver ha beredskap för gäller främst betalning (feldebitering, gratisladdning), överladdning av batteri med brand som följd och störningar på elnätet. 

– Antingen skulle man kunna hacka laddstationer via bilen. Eller tvärtom: hacka bilen via laddstationen, säger Ted Strandberg. 

– Om man lyckas komma in och störa laddstationer genom att slå av och på laddningen på flera fordon samtidigt kan det bli väldigt stora effekter på elnätet och risk för skada på utrustning. 

Målet: Harmoniserat regelverk på EU-nivå 

Ett mål är att få till ett harmoniserat regelverk, antingen på EU-nivå eller nationella föreskrifter, säger Eddie Hasth. 

– Nu sätts mängder av laddstolpar ut innan alla regelverk är på plats. Min personliga uppfattning är att det borde gå hand i hand. 

Han vittnar om att det finns en oro i branschen över att installationer sker utan rätt behörighet. 

– Det är därför vi startade en projektgrupp för laddstationer. För att hjälpa marknaden att se vad det är för regler som kommer och för att säkerställa att konsumenter får den energi de betalar för. 

Erbjuder verifieringstjänster sedan länge 

RISE utför sedan länge verifieringstjänster av bland annat vågar och drivmedelsmätare inom handeln och industrin. 

– För vanliga bensin- och dieselpumpar kontrollerar vi till exempel om det är rätt programvaruversion. Rätt elektronik? Är alla installationer rätt utförda? Är typgodkännandet riktigt? 

Motsvarande tjänst ska nu alltså erbjudas för laddstationer.  

– Vi har tagit fram en mobil utrustning som vi nu är ute och testkör. Vi samlar på oss mätdata från olika typer av laddstationer och gör oss en bild av hur det ser ut på marknaden. Hittar vi mätare som inte går att prova? Är det rätt installerat? Vad visar mätarna? 

Hur lång tid tar då en sådan här återkommande kontroll av en laddstation? 

Eddie Hasth säger att RISE testar ca 100 olika laddstationer från olika företag. Och sedan sätter en definitiv metod. 

– Just nu klockar vi tiden. Men det tar inte flera timmar. Vi pratar om att kunna testa flera laddstationer i taget. Det ska var rationellt, bra och effektivt. 

*Sverige hade i november 2022 ca 24 fordon per laddpunkt. 

**NIS2 har antagits av EU-parlamentet och innehåller bland annat högre sanktionsavgifter.