Lönsamt för fjärrvärme att bidra till ett elnät i balans

För ett stabilt elnät måste produktion och förbrukning av el hela tiden vara i balans. För att säkerställa det sker en planering genom att el köps och säljs i flera steg. Dagen innan förbrukningstimmen köps och säljs el utifrån vad de olika aktörerna tror att de kommer att producera och förbruka. Men handeln bygger på prognoser. När det är dags att faktiskt leverera och förbruka kan det inträffa saker. Det kanske blåser mindre än förväntat, det sker ett driftstopp eller så ökar förbrukningen mer än förväntat. Då behövs flexibilitet för att kunna hantera det.

– Svenska Kraftnät ansvarar för att upprätthålla stabiliteten och balansen i nätet. Om till exempel förbrukningen är större än produktionen vid en tidpunkt så behöver det korrigeras genom att aktivera olika typer av reservkapacitet, säger Camille Hamon, forskare på RISE.

Marknader för stödtjänster

Denna flexibilitet, till exempel reservkapacitet som kan aktiveras med kort varsel, köps in av Svenska Kraftnät på marknader för så kallade stödtjänster. På marknaderna för stödtjänster kan olika aktörer sälja exempelvis en del av sin kapacitet för Svenska Kraftnät att använda vid behov.

– I takt med att vi får mer förnybar produktion som är mer oförutsägbar ökar behovet av dessa stödtjänster. Traditionellt har vattenkraften stått för en stor del av denna flexibilitet, men det finns ett stort behov av att fler aktörer är med och bidrar med flexibilitet på stödtjänstmarknaderna. Samtidigt behöver det vara lönsamt för den enskilda aktören, säger Camille Hamon.

Ökade intäkter

Många fjärrvärmebolag säljer redan idag el från kraftvärmeverk som kan producera både värme och el, men inte på stödtjänstmarknaderna. I projektet SeCoHeat som finansierats av Göteborg Energi har Camille Hamon och hans kollegor därför bland annat tittat på om det kan vara ekonomiskt lönsamt för fjärrvärmebolag att delta i dessa marknader. 

– Det vi har sett är att det finns stor ekonomisk potential för fjärrvärmebolagen. I vissa fall kan det handla om en intäktsökning på 20 procent, även om det så klart varierar från år till år. Det finns också en del tekniska utmaningar att lösa för att kunna delta, men ekonomiska incitament är den första förutsättningen för att lösa dem och det har vi tydligt sett att det finns, säger Camille Hamon. 

Stabilitet och balans

Andelen av den totala elproduktionen från kraftvärmeverk ligger i dag på runt tio procent. Men att delta i stödtjänstmarknaderna kommer inte påverka den andelen nämnvärt i första skedet.

– Nej, stödtjänstmarknaderna är mer på marginalen när det gäller total andel. Det här handlar om stabilitet och balans, vilket är en förutsättning för ett elnät som ska klara elektrifieringen och den ökande andelen förnybar elproduktion. Men det är klart att på sikt kan detta innebära mer investeringar i kraftvärmeverk och på så sätt leda till en högre andel av energimixen, säger Camille Hamon.