Mäter ljus som inte gör nytta

Är du på jakt efter riktigt nattmörker behöver du bege dig exempelvis till området runt Sarek. Annars finns det få riktigt mörka platser kvar i landet, natthimlen är mer eller mindre upplyst av ljus skapat av oss människor. Ljusföroreningar, belysning som lyser upp mer än vad som behövs, ställer till problem för astronomer som vill studera stjärnhimlen eller för insekter som gärna dras till ljus. Men de kan också leda till negativa effekter för oss människor. Forskningen visar att det kan finnas kopplingar till cancer, sömnproblem, depression och övervikt. Men det behövs mer kunskap.

– I de studier vi tittat på finns det väldigt lite information om hur mycket ljus eller vilken typ av ljus som kan vara skadligt. Det saknas också bra mätmetoder för att mäta mängden ljusföroreningar. Vilka mätenheter använder vi? Hur säkerställer vi att resultaten blir jämförbara med andra mätningar? Ofta använder man övergripande satellitbilder utan ordentliga mätvärden, säger Stefan Källberg, forskare på RISE och tekniskt ansvarig för riksmätplatsen för fotometri och radiometri.

Belysning ska ha ett syfte

I ett projekt som avslutas vid årsskiftet har han tillsammans med kollegorna gått igenom den aktuella forskningen inom området, utvecklat nya metoder för att mäta mängden ljusföroreningar med hjälp av drönare, och testat energieffektiv utomhusbelysning som kan fungera både för människor och djur och natur.

– Det handlar om att begränsa ljusföroreningar till rimliga nivåer och undvika att sprida ljus där den inte gör någon nytta. All belysning man sätter upp utomhus bör ha en tanke. Det kan vara att öka trafiksäkerheten, att göra en gång- och cykelväg tryggare eller något annat.
 

Drönarmätningar

Stefan Källberg och hans kollegor köpte in en vanlig konsumentdrönare, utrustade den med ljusmätare och utvecklade metoder för kvalitetssäkrade mätningar av det spridda ljuset. Drönarmätningarna användes sedan vid testerna av utomhusbelysning.

– Eftersom man vet blått ljus påverkar till exempel insekter och fladdermöss mest vore det bra att minska andelen blått ljus i utomhusbelysningen. Men om man minskar det blå ljuset ökar andelen rött ljus, vilket gör att omgivningen färgas röd för oss människor och det blir svårt eller omöjligt att urskilja färger. Målet är därför att hitta en medelväg, ett ljus som kan accepteras av människor samtidigt som det innehåller så lite blått ljus som möjligt. En kompromiss.

Människor fick tycka till

Man valde ut ett antal ljuskällor med olika andel blått ljus, från en orange nyans till mer traditionellt ljus.  Dessa riggades upp vid en sjö utanför Borås längs en liten gång- och cykelväg. Den ordinarie belysningen släcktes och sedan fick människor gå längs sträckan och svara på frågor om vad de tyckte om belysningen.

– Det är alltid svårt att tycka till om ljus. Men vi kan se att de yngre föredrog det traditionella vita ljuset och tyckte att den orange färgen gav ett otryggt intryck, medan äldre personer gillade mitt emellan-varianten. Alla var överens om att det inte hade fungerat med ännu rödare ljus, det upplevs som otryggt, säger Stefan Källberg.

Potential för utveckling

Även om drönarmätningarna fungerade bra finns det potential att utveckla dem i framtida projekt.

– Vi har sett att vår metod gör det möjligt att få bra mätvärden, se vilka ljuskällor som bidrar mest till ljuset i ett visst område och så vidare. Med en mer avancerad drönare skulle man kunna automatisera processen, få den att flyga i vissa mönster och på så sätt utveckla metoden och ta ytterligare steg mot en definierad och kvalitetssäkrad metod, säger Stefan Källberg.