Planen var att börja arbeta för ett oljebolag efter avslutad kandidatexamen i kemi på ett universitet i Kamerun. Men efter att ha fått upp ögonen för möjligheterna med förnyelsebar energi tog sig Placid Atongka Tchoffor i stället till Sverige för att forska inom hållbar omställning.
Det var när Placid Atongka Tchoffor i slutet av sin utbildning i västafrikanska Kamerun träffade en forskare från Sverige som han såg möjligheterna inom förnyelsebar energi.
– Jag var helt överväldigad av all information som fanns inom området och kände att jag ville lära mig mer för att kunna bidra till en hållbar omställning av samhället. Detta var ju också väldigt långt ifrån det jag från början tänkt att jag skulle syssla med.
Via studier i Umeå till CCS på RISE
Den svenska forskaren han träffat visade på möjligheter att studera vid Umeå universitet som hade ett mastersprogram med inriktning på just biobaserade bränslen för transporter. Placid ansökte och blev antagen. Efter det fortsatte karriären sedan på RISE som industridoktorand med ett PhD-program på Chalmers i Göteborg . Efter att han blev klar 2016 arbetar han nu som forskare vid RISE med inriktningar på förnyelsebar energi, plaståtervinning, och infrastruktur för hållbara städer. Ett område som tar allt större del av tiden är forskning och utveckling av olika tekniker för koldioxidavskiljning och lagring, så kallad CCS.
– Det är absolut nödvändigt att jobba med att utveckla de här teknikerna. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer CCS ge möjlighet att minska 15–20 procent av växthusgaserna i atmosfären. Vi har ont om tid, så det är jätteviktigt att snabbt utveckla och använda olika former av CCS. Just nu avsätts mycket pengar för att utveckla det här området.
Klimatförändringarna påverkar alla oavsett var man bor på jorden
De senaste åren har Placid tillsammans med kollegor på RISE arbetat med att utveckla karbonatiseringsbaserad CCS. Det är ett nytt område som väcker stort intresse från industrin då det gör det möjlighet att fånga in och lagra koldioxid samtidigt som det skapas användbara material. Det blir en kostnadseffektiv form av CCS som kan fungera inom flera olika branscher.
– Genom att utveckla nya tekniker för CCS kan vi hjälpa till att lösa ett globalt problem. Klimatförändringarna påverkar alla oavsett var man bor på jorden så det här är verkligen en drivkraft för mig.
Hur är livet som forskare?
– Det beror mycket på var man jobbar. För min del måste det finnas någon form av innovation i det jag gör. Jag drivs av att försöka hitta lösningar på problem och älskar känslan av att inte kunna sluta tänka på ett experiment eller analys innan jag hittat en lösning. För mig är det perfekt att komma in på jobbet på morgonen och sen helt plötsligt inse att det har blivit eftermiddag och dags att gå och hämta sonen på skolan. Att bli totalt uppslukad av forskningen helt enkelt.
Vilken är din favoritinnovation?
– Om man jobbar för att nå de globala hållbarhetsmålen så handlar det oftast om att plocka upp en idé som någon annan redan har påbörjat. Det kan vara idéer som inte är helt färdigutvecklade eller som på något sätt inte fungerat. Karbonatisering är ett exempel på detta. Jag vill vara med och ge liv till den här teknologin och göra den både ekologiskt och ekonomiskt hållbar så att den kan användas inom industrin.