Mot digitala och maskinläsbara kalibreringsbevis

Utvecklingen inom tillverknings- och processindustri går mot produktionsprocesser där smarta sensorer och utrustning samlar in och analyserar data och styr processerna automatiskt baserat på mätningarna. Men vad händer om mätningarna inte är korrekta? Om allt fler beslut automatiseras och fattas utifrån mätningar som kanske inte går att lita på? Och hur ska man göra för att undvika att mänskliga misstag smyger sig in i processerna?

– Kalibrering av mätinstrument är en förutsättning för kvalitetssäkrad produktion, och det gäller även i framtidens automatiska produktionsprocesser. Det är viktigt att veta att man kan lita på mätningarna, mätfel kan få stora ekonomiska konsekvenser, säger Ove Gunnarsson, TIC-ingenjör som driver utvecklingen av digitala kalibreringsbevis på RISE.

Manuell hantering av korrektioner

RISE och andra kalibreringslaboratorier utför mängder med kalibreringar åt industri och näringsliv varje år. Resultatet är ett kalibreringsbevis, som visar hur mätinstrumentet ska hanteras och korrigeras med mätosäkerheter. I dagsläget levereras kalibreringsbeviset ofta som en digitalt signerad PDF. Dokumentet är visserligen digitalt, men svårt för maskiner att läsa. 

– Det innebär att i nästa steg behöver den som beställt kalibreringen manuellt hantera de korrektioner som krävs, vilket ofta är tidsödande. Det finns också en risk för fel när hundratals eller tusentals mätvärden ska hanteras manuellt, säger Ove Gunnarsson.

Maskinläsbara kalibreringsbevis

För att komma till rätta med detta utvecklas nu framtidens digitala – och maskinläsbara – kalibreringsbevis. Genom att maskiner kan läsa och tolka dem skapas nya möjligheter för automatiserad produktion, med högre effektivitet och färre misstag. Mycket handlar om att rationalisera bort den mänskliga faktorn.

– I framtiden kanske instrumenten också justeras och uppdateras automatiskt utifrån de digitala kalibreringsbevisen, då har vi tagit bort människan helt. Samtidigt är det viktigt att kunden också får ett mänskligt läsbart dokument så att man kan kontrollera att det blivit rätt, säger Ove Gunnarsson.

Gemensamt format

Flera europeiska och internationella institut, ackrediteringsorgan, universitet och högskolor, tillverkare av mätinstrument och organisationer driver frågan. En stor utmaning är att utveckla ett gemensamt format som kan användas av och accepteras av användare i hela världen.

– Det handlar dels om innehållet, man vill till exempel inte att det ska bli förvirring kring vilka enheter som används i olika länder. Dels om integrationer, man ska kunna använda och dela kalibreringsbeviset mellan olika användare, system och mätinstrument över hela världen, säger Ove Gunnarsson.

RISE följer det arbete som Physikalisch-Technische Bundesanstalt (PTB) i Tyskland gör. De har bland annat gjort mycket av grundarbetet kring ett standardiserat format, XML, som är maskinläsbart och kan delas mellan olika system och aktörer över hela världen. XML är också enkelt att konvertera till andra format, som till exempel JSON.

– Det viktiga är att man bestämmer sig för ett format så att det inte blir flera olika konkurrerande format som gör det svårare för användarna. En annan viktig fråga som PTB också har jobbat mycket med är säkerheten, man måste kunna lita på de digitala kalibreringsbevisen, säger Ove Gunnarsson.

Både uppifrån och underifrån

Många kunder efterfrågar digitala och maskinläsbara kalibreringsbevis. Samtidigt gäller det att inte gå för snabbt fram.

– Man ser att man både kan öka kvaliteten och spara pengar genom detta. För att nå hela vägen krävs arbete både uppifrån, med gemensamma riktlinjer och format, och underifrån så att lösningarna möter användarnas behov. Man vill inte gå för snabbt fram som enskild aktör utan behöver struktur att förhålla sig till. Samtidigt behövs drivkraften från många som jobbar underifrån, säger Ove Gunnarsson.

Han var med på en första konferens om digitala kalibreringsbevis 2020, så utvecklingen är fortfarande i sin linda.

– Men det går snabbt framåt. Jag ser framför mig att det här behöver vara på plats och i gång inom en femårsperiod. Det är inte en valbar utveckling, det kommer att hända och vi behöver vara med. Vi vet att det finns intresse, till exempel inom medicinteknik, läkemedelsutveckling och fordonsindustri, men behöver föra en djupare dialog om hur behoven ser ut, säger Ove Gunnarsson.