Den akuta bristen på skyddsutrustning som uppstod i början av pandemin gjorde det tydligt hur sårbart det är för ett samhälle att helt förlita sig på globala leveranskedjor. Nu arbetar MSB för att främja en utveckling av försörjningsberedskapen där näringslivets innovationskraft tas till vara vid kriser.
Det gångna året har visat på många fantastiska exempel där näringsliv och civilsamhälle har ryckt in för att bidra under krisen. Företag och industrier har ställt om produktion för att svara upp mot helt nya och akuta behov i samhället. Samtidigt har mycket av den produktionsomställning som skett varit ganska oplanerad.
– Beredskapen att ställa om i Sverige är inte tillräckligt bra. Vi har en stark industriell bas och robusthet som vi kan dra nytta av. Men vi har inte planerat tillräckligt väl inför en kris som denna, säger Fredrik Stany som är enhetschef för försörjningsberedskap vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Under pandemin har MSB fått in lägesbilder från olika myndigheter om hur det ser ut med försörjning av kritiska varor. Utifrån det har man sammankallat industri och olika myndigheter för att föra en dialog om hur man kan lösa akuta situationer. Det har handlat mycket om skyddsutrustning men också läkemedel där man jobbat intensivt för att lösa situationen.
Samordnande roll
MSB har en samordnande roll för Sveriges krisberedskap, men har inget eget mandat att exempelvis upphandla skyddsutrustning. I Sverige råder den så kallade ansvarsprincipen som innebär att alla myndigheter har ett ansvar inom sitt sektorsområde för att hantera en kris.
– Det positiva har varit att staten och näringslivet har närmat sig varandra under det här året. Det är viktigt inför nästa kris och när vi bygger upp det nya totalförsvaret, säger Fredrik Stany.
Beredskapen att ställa om i Sverige är inte tillräckligt bra
Privat och offentlig samverkan behövs
Från näringslivet har det vittnats om en brist på styrning där det varit svårt att få tydliga signaler från offentliga aktörer om vad som behövs i krisen, och det har efterlysts tydliga förväntningar från myndigheter om vad bolag ska kunna bidra med. Enligt Fredrik Stany har det här året visat att det behövs en privat och offentlig samverkan och en planering i förväg som gör att det skapas en beredskap på en rimlig nivå som klarar hela hotskalan.
– Det gäller att ta tillvara näringslivets innovationskraft för att hitta nya lösningar för att nå en försörjningsberedskap som fungerar i det moderna samhället. Vi kan inte bara inrikta oss på att lagra material då kriser och hot kan se väldigt olika ut. Det måste finnas en djup dialog mellan samhället och näringslivet, och en systematik som gör att vi snarare har en kapacitet att kunna göra vissa saker.
Förslag till strategi
MSB har tagit fram ett förslag på strategi för försörjningsberedskap som nu är ute på remiss hos näringsliv och myndigheter. Där ligger fokus på vilka förmågor i samhället som det offentliga tillsammans med näringslivet behöver utveckla under de kommande fem till tio åren. Man inväntar också en utredning om civilförsvar som kommer med slutbetänkande inom kort.
– Oavsett om kommande utredningar landar i behovet av till exempel en central aktör inom försörjningsberedskap eller inte, kommer vi att vara i behov av en tätare dialog mellan det offentliga och näringslivet för att hitta innovativa lösningar för försörjningsberedskap, säger Fredrik Stany.
Tommy Hertzberg som ansvarar för RISE samordning kring insatser för försörjningsberedskap och totalförsvar har på nära håll följt företag som ställt om sin produktion under pandemin. Han menar att det finns mycket att fundera kring när det gäller affärsmodeller för omställning vid kriser.
– Det är glädjande att det finns så stor vilja från näringslivet att bidra. Vi behöver bygga upp en beredskap för produktionsomställning vid kriser, men det handlar också om att skapa ekonomiska incitament för företag att vara med att bidra i krisberedskapen, säger Tommy Hertzberg.
