Utveckling av datadrivna digitala tjänster innebär stora affärsmöjligheter för företag, men trots regelverk som till exempel GDPR syns ofta rapporter om att användardata samlas in och används på ett otillåtet eller oetiskt sätt. För att vägleda användare och ge företag en möjlighet att visa att de respekterar integriteten hos sina användare och använder data på rätt sätt undersöker RISE möjligheten att ta fram en märkning inom projektet Sjyst data!. Märkningen ska öka förtroendet för digitala tjänster och aktörer som håller användardata säkra.
Att användardata är hårdvaluta på den digitala marknaden har knappast undgått någon de senaste åren. Sedan avslöjandet av hur Cambridge Analytica använt användardata från Facebook i en påverkanskampanj i det amerikanska presidentvalet 2016 har också frågan om dataintegritet blivit central, och 2018 införde EU den nya dataskyddsförordningen GDPR för att värna den personliga integriteten på nätet hos medlemsstaternas innevånare.
Samtidigt innebär utvecklingen av datadrivna tjänster en stor affärsmöjlighet för företag som använder data på rätt sätt, och de senaste tio åren har den digitala levnadsstandarden och de positiva värden med denna ökat enormt för användarna.
– Skulle vi göra ett test där vi låter en grupp personer ”backa” tio år i digital utveckling så skulle det vara tydligt att se hur stor förändringen är, säger Håkan Cavenius, projektledare och forskare på RISE. Vi har blivit vana vid att ha tillgång till de fördelar som datadrivna tjänster innebär, men vi behöver se till att de tjänster som finns på marknaden respekterar personers integritet.
Införandet av GDPR har inte löst alla problemen med hantering av användardata
”Kravmärkning” för digitala tjänster
Tillsammans med ett antal partners från akademi och näringsliv startade RISE 2017 projektet Sjyst data!, vars målsättning är att ta fram en integritetscertifiering av digitala tjänster, en märkning som gör det enkelt för användarna att se vilka digitala tjänster som respekterar deras integritet.
– Vi brukar prata om en slags ”kravmärkning” för digitala tjänster, förklarar Håkan Cavenius. Med tanke på vilken djungel det är bland appar och digitala tjänster idag så behövs ett sätt som gör det enkelt för användaren att välja alternativ där man vet att ens personliga data hanteras korrekt och etiskt. Och företag som vill utveckla datadrivna tjänster med respekt för användarnas integritet ska också kunna använda märkningen för att signalera det, som ett slags kvalitetsstämpel, vilket bör ligga i seriösa aktörers intresse för en långsiktigt hållbar affärsmodell.
Låg medvetenhet om datas värde
Håkan Cavenius menar att Cambridge Analyticaaffären och andra mediaavslöjanden de senaste åren har gjort allmänheten mer medveten om integritetsaspekten i digitala tjänster. Man har fått upp ögonen att det sker saker bakom kulisserna och att t ex appar och webbläsare läcker data och ibland säljs vidare utan användarnas vetskap, och att de negativa effekterna av hur data hanteras har fått ett allt större fokus.
– Införandet av GDPR har inte löst alla problemen med hantering av användardata, tjänsteutvecklare har till viss del anpassat sig men i mångt och mycket kvarstår synsätten och arbetsmetoderna. Dessutom har vi sett exempel på hur balansgången tippat över åt fel håll, där organisationer hellre valt en strängare tolkning av GDPR än vad som egentligen krävs, och då man tycker sig sakna en bra lösning för såväl sig själva som för slutanvändarna.
Samtidigt tror Håkan Cavenius att även om medvetenheten hos allmänheten om att den egna datan har ett värde fortfarande är relativt låg idag så kommer detta att förändras.
– Det finns enorm potential att fortsätta att utveckla nya och förbättrade tjänster baserade på användargenererade data, så som vi har sett de senaste decennierna. Men i takt med att allmänheten blir mer medveten om värdet i den egna datan så kommer utvecklare av digitala tjänster bli tvungna att ta hänsyn till integritet, och vi hoppas att en mer holistisk tjänsteutvecklingsprocess och vår märkning kan skynda på den utvecklingen, avslutar Håkan Cavenius.
