Kontaktperson
Nya standarder för digital suveränitet öppnar för affärsmöjligheter
Som ett led i att minska risker och samtidigt främja europeisk innovation storsatsar EU på så kallad digital suveränitet. En satsning som nu har nått ett nytt, för företagen väldigt intressant, stadium.
Din telefon innehåller dem. Förmodligen också din bilnyckel och snart kanske även ditt kylskåp. När fler och fler produkter kopplas upp blir halvledare en kritisk komponent. Och som blev väldigt tydligt under pandemins leveransstopp – i de flesta fall tillverkas utanför Europa.
Än så länge.
Europas beroendeställning gör många företag sårbara
För just nu, under slutet av 2023 och de närmaste åren framåt, pågår arbetet med the European Chips Act, ett EU-initiativ som ska stötta europeisk tillverkning av halvledare. Samtidigt pågår säkerhetsarbete inom RISC-V, och det här är bara två av många delar i EU:s satsning på så kallad digital suveränitet.
– Europa har idag en beroendeställning gentemot omvärlden både när det gäller hårdvara och mjukvara, säger Björn Forsberg, forskare på RISE.
– En stor del av de europeiska företagens värdekedjor kan inte fyllas med europeisk teknik eller europeiska tjänster som läget är nu. Det gör både företagen och länderna sårbara, och det vill man göra något åt genom satsningen på digital suveränitet.
För det första för att minska hotbilder: ingen vill sitta i en sådan situation som vi befann oss i under pandemin när europeiska företag hade svårt att få tag på kritiska komponenter. Ingen vill heller riskera att stå under utpressning i ett handelskrig. För det andra för att ge europeisk innovation inom den digitala sektorn en rejäl knuff framåt.
– De här satsningarna, framförallt inom öppen källkod, kommer att ge enormt mycket till den europeiska ekonomin eftersom gemensamma standarder gör det lättare att samarbeta kring forskning och innovation. Nu behöver inte alla uppfinna hjulet själva i varje projekt utan kan samarbeta mycket enklare.
Hoppar man på nu slipper man lösa grundproblemen, men har samtidigt alla möjligheter att påverka framtidens standarder.
Standarder definieras innebär möjlighet för forskning och företag
Och det handlar långt ifrån bara om halvledare. I satsningen på digital suveränitet ingår vitt skilda saker inom ett brett spektrum: GDPR-lagstiftningen som ska se till att europeisk data inte hamnar i fel händer, arbetet med RISC-V för att stärka datasäkerheten, men också satsningar på standarder, öppen källkod och annan mjukvara. Björn Forsberg menar att även om arbetet med digital suveränitet har några år på nacken är det nu man går in i den riktigt spännande perioden, sett ur ett företagsperspektiv.
– Just nu är vi i en väldigt intressant tid både när det gäller hårdvaru- och mjukvarudesign eftersom det är nu standarden definieras. Det innebär jättemöjligheter för svensk forskning och svenska företag, men då kan man inte bara sitta och vänta.
En uppmaning som gäller för alla branscher, oavsett om det är självkörande lastbilar eller mikrochips man tillverkar. Men vad behöver man då göra för att vara med och påverka utvecklingen? Björn Forsberg menar att man måste börja hos sig själv, ta reda på vilka som är de egna behoven, hur det nuvarande ekosystemet motsvarar dem och vad som saknas.
– Därefter är det dags att engagera sig, eller i alla fall informera sig om hur det här ekosystemet bör byggas för att bli så attraktivt som möjligt. Viktigast är att inte ställa sig utanför, för om man ställer sig utanför stora, framväxande standarder blir man förr eller senare omkörd.
Bra med utifrånperspektiv för att hitta nya affärsmöjligheter
Men att sätta sig in i satsningen på digital suveränitet är inte det lättaste, just eftersom den spänner över så stora områden. RISE har specialister inom i princip alla de områden som berörs. Det innebär dels att det finns specialistkunskap, men också att det finns omvärldsbevakning och en förståelse för hur alla de här delarna sätts ihop till en helhet.
– Även om företagen kan sin egen verksamhet bäst kan det vara bra att få ett utifrånperspektiv på det hela. Annars är risken att man som företag bara söker lösningar på problem man redan har, men missar alla de möjligheter som finns om man ser helheten.
Och att vänta och se menar Björn Forsberg är en riskabel strategi.
– Hoppar man på nu slipper man lösa grundproblemen, men har samtidigt alla möjligheter att påverka framtidens standarder. Om man däremot väntar i några år får man inte vara med och utveckla de standarder som kommer att dominera ekosystemen lång tid framöver. Det är nu saker faktiskt går att realisera.
