Policylabb används för att testa, utveckla och utvärdera ny teknik i kombination med regler och policys som kan fungera både som möjliggörare och hinder. Labbet är flitigt efterfrågat och här pågår en rad projekt, inte minst kring autonoma fordon.
Ny teknik utmanar ofta befintliga regelverk, eftersom reglerna inte är anpassade för det nya.
– Det kan finnas regler som förbjuder en teknik trots att den kanske är jättebra för miljön och skulle lösa flera problem. Så för att komma vidare kan det behövas ny lagstiftning eller så kanske befintlig lagstiftning kan användas på ett nytt sätt, lite utanför boxen. Här i policylabbet kan vi utforska idéer och innovationer som befinner sig på ett väldigt tidigt stadium för att förstå vilka utmaningar och möjligheter som finns kring regler och policies, säger Kristina Andersson, senior forskare och juridisk expert på RISE.
I policylabbet arbetar medarbetare med kompetenser inom olika områden, bland annat jurister, ingenjörer, ekonomer, designers och beteendevetare.
– Blandningen av expertområden gör att vi kan vrida på frågan ur olika aspekter och se till att få fram en teknik som är säker i kombination med regelverk som fungerar, säger Kristina Andersson.
En viktig roll för policylabbet är att fungera som oberoende arena där olika aktörer inom industrin och myndigheter kan mötas och diskutera frågorna med RISE som expertstöd och facilitator.
– Problemen och frågeställningarna ser vanligtvis lite olika ut för myndigheterna respektive industrin – man har olika typer av skoskav – men man har en gemensam nämnare och uppgift som man vill lösa. Myndighetsperspektivet är ofta att ha ett komplett underlag innan man fattar beslut, medan industrin är van att jobba mer agilt. I policylabbet finns möjlighet att byta perspektiv och förstå varandras behov efter hand som man får mer information.
I policylabbet finns möjlighet att byta perspektiv och förstå varandras behov efter hand som man får mer information
Från osäkerhet till trygghet kring autonoma fordon
Tekniken med autonoma fordon är ett exempel där policylabbet tittat på befintlig lagstiftning tillsammans med berörda företag och myndigheter.
– I det här fallet hade det kommit ny lagstiftning kring försök med autonoma fordon, där Transportstyrelsen skulle vara tillståndsmyndighet. Men eftersom industrin aldrig skrivit någon ansökan och myndigheten aldrig hade handlagt någon var det ingen som visste hur det skulle fungera i praktiken. Då hade vi ett gemensamt projekt kring det och löste frågorna. Nu tre år senare vet alla precis vad som krävs och känner sig trygga med det, berättar Kristina Andersson.
Ett annat område där RISE varit involverade och som kräver helt ny lagstiftning är geofencing, det vill säga digitala staket som gör att man kan styra uppkopplade fordon på olika sätt. Tekniken kan till exempel användas för att hindra värdetransporter att avvika från en definierad rutt, bilar att hålla sig till en begränsad hastighet eller elsparkcyklar att inte köra inom vissa zoner – till exempel tillfälligt vid en demonstration. Principen går också att använda i rena reklamsammanhang. Man kan till exempel skapa en ”digital hage” på motorvägen, med erbjudanden från företag i området direkt i bilens display.
– Tekniken kan användas på många olika sätt och eftersom det här är ett helt nytt område finns inga klara regler än. Det gör att vi har flera olika projekt på området, berättar Kristina Andersson.
Vad ska policylabbet fokusera på för bästa möjliga utfall?
– Min erfarenhet är att alla är väldigt positiva och har lätt att se tio år framåt i tiden när allt fungerar precis som det ska. Men när jag frågar vad som krävs för att komma dit finns ofta en större osäkerhet. Som jag ser det är det just det här första steget vi ska fokusera på, så att snöbollen kommer i rullning utifrån ett här och nu-perspektiv och de verkliga behov som finns.
