Så får vi mer värde från våra bioråvaror
Bioråvara har stor potential att ersätta fossilbaserade produkter. Problemet är att med bara ett jordklot räcker den samlade bioråvaran inte till. Johanna Mossberg, avdelningschef för enheten för bioraffinaderi och energi på RISE, förklarar hur smartare, effektivare användning kan ge upphov till helt nya möjligheter.
Träd huggs ner, sågas till plankor och sätts ihop till ett hus samt kokas till massa och blir papper, förpackningar och hygienprodukter. Bra använd bioråvara, men på vägen har flera andra möjliga insatsvaror uppstått: sågspån, barkbitar, spillbitar och smågrenar. Idag tas sådant här spill i bästa fall till vara för energiproduktion, med andra ord eldas det upp, men ska vi klara målet om ett fossilfritt välfärdssamhälle år 2045 behöver vi jobba smartare än så.
– Bioråvara är olika former av biomassa från jord, skog och hav. Det finns mycket, inte minst i Sverige, men det är ändå en begränsad tillgång. Därför är det väldigt intressant ur forskningssynpunkt att undersöka hur vi kan använda den här råvaran smartare, förklarar Johanna Mossberg.
För att producera exempelvis värme och el kan man använda andra förnybara energikällor, som till exempel solel och vindkraft.
– Men när du behöver själva kolmolekylen i materialet, till exempel för att göra plast eller textil eller andra fibrer, då är det själva biomassan och dess gröna kolatomer du behöver. Och ska den räcka måste vi jobba mer cirkulärt och mer effektivt än vad vi gör idag.
Vill du diskutera frågor som rör bioekonomi med oss? Fyll i formuläret så hör vi av oss.
Både primärråvara och restströmmar
Det här handlar dels om att använda själva primärråvaran mer effektivt. Kanske kan ett träd räcka till fler plankor om man sågar, korslimmar och planerar på andra sätt? Kanske kan även träd av lägre kvalitet och med vissa skador användas i massatillverkning om man utvecklar kokningsprocessen? Men det handlar också om att börja ta tillvara på de restströmmar som uppstår vid produktion och de som inte används idag, inklusive den biobaserade koldioxiden.
– Om du till exempel tillverkar pappersmassa eller biodrivmedel avgår det ofta någon ström av ganska koncentrerad koldioxid. Eftersom den är biobaserad har man tidigare bara släppt ut den, men vill man ha högre resurseffektivitet kan man ta tillvara den här strömmen. Till exempel avskiljer Lantmännen den ström som uppstår när de gör etanol och använder den till koldioxid som används i exempelvis livsmedelsindustrin.
Och det är bara ett exempel – möjligheterna till nya produkter eller kombinationer från biobaserade bi- och restströmmar är nästan oändliga. Men det finns trösklar på vägen.
– Dels är biobaserade råvaror dyra att processa jämfört med fossila, dels är produkt- och processutvecklingen kostsam i sig vilket skapar en tröskel. Samtidigt finns det ett intresse från industrin, dels klassiska bio-branscher som massa/papper och livsmedel, men även till exempel kemiindustrin och raffinaderiindustrin ser nu biobaserat som en mycket större möjlighet än tidigare.
För att kunna använda biobaserade produkter krävs processutveckling, ny teknik och nya lösningar, och där kan vi hjälpa till att testa och skala upp
Långsiktiga styrmedel behövs
Det Johanna Mossberg menar behövs nu är politiska styrmedel, och att de styrmedlen tillåts verka på lång sikt.
– Det krävs så lite fluktuation för att politikerna ska backa och ge styrmedel till det redan existerande systemet istället för att styra mot det nya och den omställning vi behöver, det ser vi inte minst i det politiska landskapet just ju. Men menar vi allvar med den hållbara omställningen måste vi använda även de biobaserade råvarorna på ett resurseffektivt sätt, och då måste man våga styra på längre sikt än fyra år i taget.
Genom "dödens dal"
Också RISE jobbar med att stötta övergången till mer biobaserad industri.
– Det som är vår stora fördel är att vi kan bidra med våra testbäddar, tillsammans med bred kompetens inom området. Det är inte samma sak att stoppa in bioolja i ett raffinaderi som fossil olja, de beter sig inte likadant. För att kunna använda biobaserade produkter krävs processutveckling, ny teknik och nya lösningar, och där kan vi hjälpa till att testa och skala upp.
På så sätt kan även små och medelstora företag som inte har råd med egna testanläggningar verifiera sina produkter och på så sätt hitta utvecklingspotential.
– Vi kan med hjälp av vår kunskap och vår infrastruktur hjälpa dem att överbrygga dödens dal. Inget företag ska köra fast för att de inte har råd eller kompetens nog att testa! Och jag är övertygad om att de företag som vågar ta ledartröjan och vara först kommer att ha en mycket stor konkurrensfördel.