Hur visar vi egentligen vad vi kan? Inom några år kan vi prata om våra kompetenser som legobitar som kontinuerligt byggs på, snarare än att peka på vilka utbildningar vi gått. Nu pågår ett omfattande arbete för att systematisera så kallade mikromeriter.
Det finns en uppsjö av olika dokument och bevis som ska bevisa vad vi kan. De flesta är kopplade till högre utbildningar. Men ett examensbevis säger egentligen ganska lite om den enskilda individens kunskaper. Det gör däremot mikromeriter.
– Mikromeriter handlar om att dela upp färdigheter i mindre legobitar och titta på specifika kompetenser. Ett exempel på en legobit kan vara hårfärgning för film- och tv-produktion, en annan personligt bemötande. Genom att bryta ner det så här speglas individens verkliga kompetensbas, förklarar Björn Flintberg, forskare och digital strateg på RISE.
Mikromeriter inte synliga idag
I dag är Ladok, en databas med studiedokumentation från landets universitet och högskolor, det enda nationella registret över kunskapsbevis. Betyg från vuxenutbildningar sparas inte i gemensamma system, utan i separata databaser i regi av respektive huvudman. Varken här eller i Ladok är inzoomningen till mikromeriter möjlig.
Och lärande som sker utanför våra traditionella utbildningsarenor – kursen i yrkessvenska som ges av ett studieförbund eller ledarutbildningen som anordnas av ett scoutförbund – är inte synliga alls.
– Det innebär att när man ska göra statistik och jobba med kompetensplanering i en region tvingas man till viss del gissa vilket kompetensunderlag som redan finns och var man behöver fylla på, säger Björn Flintberg.
Vi har lagt stort fokus på att individen själv ska kunna äga och hantera sina kompetensbevis
”Finns ett behov att definiera kunskap på en snävare nivå”
I juni 2022 gick Europarådet ut med en rekommendation om en strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet. Syftet var att hjälpa institutioner och företag i olika länder och sektorer att utforma, genomföra och erkänna mikromeriter.
Redan 2021 krokade RISE arm med Myndigheten för yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen för att ta fram en svensk modell. Projektet, som finansieras av Vinnova, kallas Kompetenspasset och ska mynna ut i en möjlig standard för mikromeriter i Sverige.
– Det vi tar fram ska inte ersätta något som redan finns i vårt utbildningssystem, det är viktigt att poängtera. Men det finns ett behov av att kunna definiera ner kunskap på en snävare och mindre nivå, säger Olle Nyman, projektledare på RISE, och fortsätter:
– Det finns så mycket utbildning i samhället i dag som ur ett mikromeritperspektiv inte är standardiserad. I många fall är den inte heller digitaliserad och flyttbar. Då blir det svårt att validera och verifiera. Det är något som vi har tittat på när vi har byggt den här modellen – vikten av att säkerställa vem som innehar ett certifikat eller en merit, vem som har gett ut detta och hur.
– När man inte har en hundraprocentig validering enligt de lagkrav som finns för universitetskurser till exempel, ska man i stället visa hur valideringen och kvalitetssäkringen gått till. Med den transparensen kan en arbetsgivare själv bestämma om det som visas upp är en rimlig nivå av validering, säger Björn Flintberg.
Modellen fångar upp det informella lärandet
En viktig del i arbetet med modellen har varit att inkludera och erkänna det informella lärandet – något som kan gagna individer som inte har en högre utbildning. Det har också varit viktigt att utforma modellen på ett sådant sätt att den matchar föränderliga behov på arbetsmarknaden. Björn Flintberg ger ett exempel från verkligheten.
– Under pandemin la man kompetenskartorna för flygvärdar och undersköterskor ovanpå varandra och såg att det fanns ett stort överlapp i form av bemötande och service. Genom att bygga på med specifika och praktiska kompetenser inom vård var den arbetsbefriade ombordpersonalen på relativt kort tid redo för en ny yrkesroll, säger han.
Med en standard för användning av mikromeriter skulle den här typen av omställnings- och kompetenssatsningar vara lättare att genomföra. Och för den enskilda individen skulle det bli lättare att få utdelning i arbetslivet för alla typer av kunskapsinskaffande – det livslånga legobyggandet.
– Vi har lagt stort fokus på att individen själv ska kunna äga och hantera sina kompetensbevis. I dag kontrolleras våra kompetensportföljer till stor del av utbildarna. Det är viktigt att ge individen en större autonomitet och möjlighet att flytta på och visa upp sina data, säger Olle Nyman.
Så fungerar mikromeriter
Mikromeriter intygar läranderesultat från kortare utbildningar, till exempel en kort kurs. Det är ett flexibelt och målinriktat sätt att hjälpa människor att utveckla de kunskaper, färdigheter och kompetenser de behöver.
Källa: European Education Area
