Så lyckades möbelföretaget EFG införa en cirkulär affärsmodell

Det hela började runt år 2006 när Andreas Mattisson, chef för produktutveckling på Tranås-baserade European Furniture Group (EFG), började lägga en stor del av sin tid på att fundera på cirkulär design. Han tyckte att det var väldigt inspirerande, men hur han än vände och vred på tankarna fick han inte konceptet att gå ihop.

– I en cirkulär ekonomi ser man ju även de sålda möblerna som ett slags lager, men om kunden köper konferensbord från oss, och sen vill ha nya bord från någon annan, vem ska då stå för kostnaden när de gamla ska skickas tillbaka? Och vem ska vi sälja dem till när de inte är moderna längre? Jag funderade och funderade, men jag hittade ingen lösning. 

Slumpen griper in 

Så höll det på fram till 2020. Då hade Möbelklustret i Tibro bjudit in till ett event om cirkulär ekonomi och design, och en av talarna var industridesignern Thomas Nyström från RISE. Han berättade om cirkulär produktarkitektur, något som blev en total aha-upplevelse för Andreas Mattisson. 

– Jag tänkte bara ”ja, så här kan vi faktiskt jobba!” Arbetssättet som Thomas presenterade gav mig nyckeln till hur jag ska tänka. 

Konceptet kallas för framtidsadaptiv design och är utvecklat av RISE för möbelbranschen, men går att använda på flera olika produktkategorier. 

– Vi utgår från att det inte räcker att designa och tillverka gedigna produkter i bra material som håller länge, för människor tröttnar, förklarar Thomas Nyström. 

– Risken är stor att de kommer vilja byta ut möblerna innan de är utslitna av till exempel estetiska skäl, eller för att de ska flytta till ett mindre kontor och inte har plats med allt. Oavsett anledning förändras kundens behov med tiden, och alltså måste produkten också kunna göra det. 

Lager på lager gör det möjligt att "Keep your darlings" 

I framtidsadaptiv design löser man det genom att se produktarkitekturen som en mängd olika sammansatta men förändringsbara moduler, uppbyggda i olika lager, som tillsammans skapar en helhet. 

– Istället för att byta ut hela möbeln kan kunden uppgradera den delvis genom att bara byta ut en modul, och på så sätt ändå få den förnyelse som efterfrågas, säger Thomas Nyström. 

– Det innebär att du löser kundernas behov med färre produkter, samtidigt som tillverkaren får en intäkt på att sälja uppgraderingar och reservdelar och samhället får en lägre total miljöbelastning. 

För EFG:s del har det här sättet att tänka på bara två år kommit att genomsyra hela designprocessen. Idag talar de om ”Keep your darlings” genom lager-på-lager-design, och börjar sin designprocess med att fundera på vilka komponenter möbeln faktiskt består av. 

– Ta ett konferensbord. Det består i princip av benen, av skivan och av sargerna som skivan vilar på, säger Andreas Mattisson. 

Därefter analyserar EFG vilka av möbelns funktioner som snabbast och mest sannolikt kommer att förändras i framtiden. 

– På bord är det sannolikt benen, på grund av att människors behov av bordshöjd förändrats genom historien. Därför lägger vi fokus på benen, ger dem en tydlig designidentitet, och när bordet känns gammalt eller har fel höjd räcker det att kunden byter ut benen så har de en produkt som känns modern och fullt funktionell igen. 

En lösning, flera fördelar 

Idag designar EFG i princip bara möbler som kan uppdateras allt efter att behoven ändras, och Andreas Mattisson ser flera fördelar. 

– I längden går det åt mindre råvaror, vilket är den stora miljöpåverkan i möbelindustrin. Det är enklare att jobba med leasing eftersom en gammal möbel lätt kan anpassas efter en ny kunds behov. Och när vi erbjuder uppdatering med reservdelar knyter vi dessutom kunderna närmare oss, för det blir billigare för dem att köpa reservdelar från oss än att köpa helt nytt från en konkurrent.