Så ska klimatrelaterade risker i fastigheter kartläggas

När Gävle sommaren 2021 drabbades av ett kraftigt skyfall, som orsakade stora översvämningar, blev kostnaderna för skadorna enorma. Försäkringsbolagen har ersatt skador kopplade till händelsen för över en miljard kronor. Klimatförändringarnas effekter blir mer och mer påtagliga. Det sätter ljuset på det arbete som behöver göras för att ställa om och anpassa våra samhällen till ett förändrat klimat. 

– Det börjar bli allvar nu. Vi såg i Gävle hur ett enda regn kunde få enorma konsekvenser, och både enskilda fastighetsägare, privatpersoner och företag som äger fastigheter kommer att behöva hantera frågan, säger Niklas Thidevall, policyforskare på RISE, som tog initiativ till systemet med en deklaration för klimatresiliens. 

Risk för både försäkringsbolag och banker 

Försäkringsbolagen menar att man i framtiden inte kan räkna med samma skydd som tidigare för fastigheter som ligger i riskzonen, vilket även skapar problem för banker och andra aktörer som lånar ut pengar med säkerhet i fast egendom.  

– Nu står vi inför en situation där vissa fastigheter kan bli svårförsäkrade och därmed svårfinansierade, vilket skapar stora utmaningar. Samtidigt är det i dag väldigt svårt för bankerna att veta vilka risker de tar, säger Niklas Thidevall.  

Han pekar på två saker som blev tydliga i och med översvämningarna 2021: det är stor skillnad på hur olika fastigheter drabbas, även inom samma område. Och många av skadorna skulle kunna åtgärdas eller minskas risken för med hjälp av relativt enkla lösningar. En stor del av skadorna i Gävle var kopplade till baktrycksskador, där avloppsvattnet trycks tillbaka in i huset, och hade kunnat undvikas genom att installera en backventil. 

Modell för att bedöma riskerna 

För att öka resiliensen hos befintlig bebyggelse är det viktigt att veta mer exakt vilken fastighet som har hög risk för att påverkas, och i framtiden kommer kraven på att kunna prediktera och redovisa risker med största sannolikhet att öka. Därför har en förstudie tagit fram en modell för hur man på fastighetsnivå kan bedöma riskerna för skador relaterade till klimatförändringarna.  

– Vi har tittat främst på risken för översvämningar, både på grund av skyfall och stigande havsnivåer, och skissat på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Då har vi utgått från ett befintligt exempel, nämligen energideklarationen som varje fastighet har. Vi har samma skala fast den mäter hur utsatt fastigheten är för klimatrelaterade risker, säger Niklas Thidevall.  

Skalan bygger på bedömningar från oberoende expertis som samlar in uppgifter och gör bedömningar som placerar fastigheten på skalan – det kan röra sig om faktorer som byggnadsgrundens utformning, hur marken ser ut runt omkring, hur trösklar är utformade, om det finns skog nära inpå fastigheten eller om det finns källare och om den i så fall är inredd, och så vidare.  

– Man ser både till byggnaden i sig men även risken för händelser på platsen. De här uppgifterna ger sammantaget en risknivå. Då kan exempelvis en privatperson i nästa steg få rekommendationer kring vad man kan göra för att få ett bättre betyg på skalan, man kanske kan justera nivåer på omgivande mark, eller se över tätningar mellan olika byggnadsdelar där vatten kan tränga in. Större fastighetsägare kan ta fram ett underlag för att bedöma vilka av deras fastigheter de ska börja med att säkra, säger Peter Lidén, forskare inom innemiljö och byggnadsfysik på RISE. 

Skapar incitament – och förändring 

Tanken är att uppgifterna blir obligatoriska för nyproduktion, men det är troligt att de efterfrågas även för befintliga hus. Det handlar dock inte om att döma ut sårbara hus, systemet är ett verktyg för att lösa problem, hjälpa fastighetsägare att följa de krav som ställs och i slutändan få faktiskt förändring och färre skador.  

– Det rör sig ofta om små förändringar som gör stor skillnad. Men om vi inte skapar möjligheter för enskilda fastighetsägare att förstå vilka risker som finns, så tror jag inte att man kommer att vidta de åtgärder som behövs för att stå emot ett skyfall eller en skogsbrand, säger Niklas Thidevall.  

Forskarkåren är enig om att vädret kommer att bli mer extremt i framtiden, med högre havsnivåer och skyfall som inträffar oftare. Det kommer att kosta att göra åtgärder, men det kommer också att kosta mycket att inte göra något.   

RISE agerar mötesplats och en arena för diskussioner, projekt och förstudier av den här typen. 

– Man kan ta hjälp av den enorma sakkunskap som finns inom RISE, i det här fallet exempelvis byggnadsexperter och skyfallsexperter, ihop med sådana som mig om kan regelverk och policyarbete. Att samla kunskapsområden, titta på problemet tillsammans och ha en nära dialog med en bredd av aktörer ger olika perspektiv vilket ger bättre lösningar.