Att en grönare kost med mindre inslag av animalier är bra för både hälsa och miljö är ingen nyhet i sig. Men för att ta reda på mer om sambanden är RISE delaktigt i flera projekt inom hållbar nutrition. Området fick nyligen internationell uppmärksamhet då EAT-Lancetkommissionen presenterade hur vår kost bör se ut 2050 om vi ska kunna erbjuda jordens 10 miljarder människor ett hälsosamt liv som förebygger livsstilssjukdomar.
Hållbar nutrition (sustainable nutrition), alltså forskningsområdet där man tittar på samband mellan hälsosam kost och matens miljöeffekter, har vuxit rejält de senaste fem åren.
– Vi tittar på mönster som är bra både för hälsan och miljön. Den kunskapen går att applicera på såväl enskilda produkter och måltider som kompletta dieter, säger Marta Angela Bianchi som är forskare på RISE.
Omställning till hälsosammare mat behövs
Ett uppmärksammat resultat på området är EAT-Lancetkommissionens Planetary Health Diet. Den rekommenderade dieten bygger på i stort sett alla samlade studier på mat och hälsa som gjorts. Det övergripande målet har varit att presentera mat som är hälsosam och 2050 räcker till för att föda 10 miljarder människor. För att nå dit krävs både att vi lägger om vår kost och vår livsmedelsproduktion.
Mindre rött kött
I korta drag ska vi i västvärlden äta mindre animaliska livsmedel, framförallt rött kött. I stället ska mängden grönsaker, frukt, nötter och övriga baljväxter öka. Det hela kan sammanfattas som maximal hälsa och minimal miljöpåverkan.
– Det kanske inte är så mycket nytt. Men i Sverige behöver vi bli påminda om att många äter alldeles för mycket kött och behöver flytta fokus till vegetabiliska proteinkällor som nötter, bönor och andra baljväxter som vi inte äter så mycket av i dag. Den förändringen är en stor utmaning, men skulle ge positiva effekter på hälsa och miljö, säger Marta Angela Bianchi.
Rött kött och charkuteriprodukter har i epidemiologiska studier visat sig öka risken för tarmcancer, liksom hjärt- och kärlsjukdomar och bör därför inte konsumeras i stora mängder.
Begränsa intaget av mejeriprodukter
Hälsoaspekten av att äta mejeriprodukter är lite mer komplicerad, men ett generellt råd från Planetary Health Diet är att konsumtionen inte bör överstiga 250 gram om dagen. Det är också bra att minska intaget av ost med högre mättad fetthalt och välja andra alternativ.
Att äta fisk är bättre än kött både ur hälso- och miljöperspektiv. En av de positiva hälsoeffekterna är att de långa omega 3-fettsyrorna skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar.
– Det epidemiologiska studier framförallt visar är att vi kan undvika sjukdomar genom att ersätta en stor del av de animaliska proteinerna med plantbaserade proteiner, säger Marta Angela Bianchi.
Nexus studerar förhållandet mellan mat, hälsa och miljö
För att lära sig mer om sambanden mellan mat, hälsa och miljö samarbetar RISE med såväl Karolinska Institutet (KI) som Sahlgrenska universitetssjukhuset i studier där man följer en stor population människor under lång tid.
På KI har man sedan 1997 studerat vad 100 000 personer äter, hur de mår, vilka sjukdomar de drabbas av och, i de fall någon avlider, dödsorsak. Nexus är ett projekt som baseras på en studie på KI. Studien startades 2016, pågår i fem år och stöds ekonomiskt av Formas.
– För att öka förståelsen vill vi bland annat titta noggrant på hur de dieter som är bäst för hälsan påverkar miljön. Resultaten kan också ge stöd för tydligare kostrekommendationer. Sverige är faktiskt ett av få länder som har med miljöperspektivet i sina livsmedelsrekommendationer, säger Marta Angela Bianchi.
Symposium skapar opinion kring sjömat
Ett exempel på vad RISE gör för att skapa opinion och intresse för hälsosamma och hållbara livsmedel är det symposium om sjömat som arrangerades i början av februari i år inom Seawin-projektet. Där belystes frågor som:
- Hur kan vi äta mer hållbart producerad sjömat i Sverige?
- Vilka är hälsofördelarna och riskerna med att äta mer fisk och hur kan de kommuniceras?
Många forskare vid symposiet var överens om att sjömat i stället för kött på tallriken oftare är bra för både miljö och hälsa.
Det finns däremot undantag vad gäller strömming, sill och vildfångad lax och öring från Östersjön, vildfångad lax, öring och sik från Vänern och Vättern samt vildfångad öring från Vättern. Den fisken bör undvikas av barn, unga och kvinnor i fertil ålder på grund av höga halter dioxin och PCB.
Mer fisk ger bättre hälsa
Livsmedelsverket rekommenderar att öka fiskkonsumtionen i Sverige till i snitt 2-3 gånger per vecka eftersom fisk är bättre för både hälsa och miljö än andra animaliska livsmedel.
– I övrigt är vårt grundråd att vi ska äta mer fisk. För vi äter faktiskt inte så mycket fisk som vi borde. Att äta mer fisk ger bättre hälsa, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket och en av deltagarna på symposiet.
Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat på RISE, som också var med på symposiet håller med:
– Ja, att byta kött mot fisk är generellt bra för både hälsa och miljö. Och för den som äter mycket vegetariskt är det näringsmässigt värdefullt att komplettera med lite fisk eller alger som också har ett högt näringsinnehåll med bland annat vitamin B12, som kan vara svår för veganer att få i sig tillräckligt av. Men vi behöver bli bättre på att underlätta för konsumenterna att göra rätt val.
