Går det att se in i framtiden? Kanske inte i bokstavlig bemärkelse. Men det går faktiskt att planera och bli förberedd för morgondagen på en vetenskaplig grund.
Möjliggöraren kallas framsyn, på engelska foresight. Det är en vetenskaplig disciplin som handlar om att använda verktyg som omvärldsanalys och scenarioplanering för att förstå konsekvenser av dagens trender, osäkerheter och utvecklingar.
– Framsyn kan användas kopplat till det vi kallar strategisk planering. Då kan man tänka sig tre olika perspektiv. Under perspektiv ett arbetar vi bland annat med trend- och omvärldsanalyser. Perspektiv två handlar om möjliga framtider, och då jobbar vi mer med att bygga upp olika scenarier. Man brukar ibland prata om explorativa scenarier och alternativa framtider, säger Magnus Eriksson som är enhetschef på RISE och fortsätter:
– Det tredje perspektivet handlar om önskvärda framtider. Här arbetar vi bland annat med visioner och målbilder. När vi har tagit fram dessa olika troliga, möjliga och önskvärda framtider skapar vi bättre förutsättningar att möta en komplex framtid och fatta mer framtidskunniga beslut.
Framsyn ger en konkret färdplan
Tanken med att ta fram troliga, möjliga och önskvärda framtider är att ge organisationer i offentlig och privat sektor ett vetenskapligt förankrat beslutsunderlag. Enligt Magnus Eriksson fokuserar många organisationer på korta tidsperspektiv i sitt arbete för att hantera det nära förestående. Då blir det svårare att se var organisationen kommer att befinna sig om fem till tio år, och hur vägen dit ser ut. Med hjälp av framsyn kan både målet och en konkret färdplan för att ta sig dit utformas.
Fler och fler börjar inse att framsyn är ett väldigt bra strategiskt planeringsverktyg som kan hjälpa och underlätta beslutsfattandet
RISE arbetar i dag med framsyn kopplat till exempelvis omställning mot klimatneutrala och cirkulära system och affärer. Framsyn appliceras även på andra omställningsfrågor, som digitalisering och demografiska förändringar. Frågor som RISE kan hjälpa till att besvara är ”Hur kan er organisation bli morgondagens vinnare?”, ”Hur kan ni ställa om till en mer hållbar verksamhet snabbare?” och ”Vilka framväxande trender kommer att påverka er bransch på sikt?”.
– Vi har till exempel pekat ut en väg framåt för Trafikverket. Återkopplingen från beställaren var att det efter framsynsprojektet blev lättare för beslutsfattare att prioritera bland teknikutvecklingar och ta beslut om var det finns behov av investeringar. För en annan kund, ett kommunalt bolag, undersöker vi hur omvärldsfaktorer och framtida utvecklingar kommer att påverka utformningen av framtidens återvinningssystem, berättar Magnus Eriksson.
Under ett framsynsprojekt behövs fakta och expertis inom området som beställaren verkar inom. I exemplet med Trafikverket handlade det om transport, mobilitet och flyg.
– Eftersom vi har tillgång till 3 000 experter här på RISE kan vi på ett effektivt sätt samla in fakta kring alla tänkbara områden. Framsynsteamet pratar med experterna och extraherar deras kunskap så att det blir förståeligt för beställaren, säger Magnus Eriksson.
”Framsyn ett verktyg som är underutnyttjat”
Framsyn hänger ihop med en rad besläktade discipliner, som går att koppla på ett framsynsprojekt. Governance Innovation som handlar om att stärka och bygga en robust styrning för att nå ett mer hållbart samhälle är ett exempel, Transition Management och omställningsförmåga är andra. I dessa handlar det om att med stöd av systemperspektiv agera proaktivt i omställningen. Det innebär att de bidrar till att utveckla nya hållbara praktiker, logiker och teknologier.
Framsyn är dock en bra början, menar Magnus Eriksson.
– Fler och fler börjar inse att framsyn är ett väldigt bra strategiskt planeringsverktyg som kan hjälpa och underlätta beslutsfattandet. Det finns en enorm potential och hävstång i det här verktyget som är underutnyttjat i dagsläget.
