I de stora städerna har invånarna sen länge vant sig vid en snabb och välutvecklad kollektivtrafik. Det är tack vare den människor kan ta sig mellan hemmet och arbetet, aktiviteter och vänner. På landsbygden är situationen en annan och på många orter är bilen förstahandsvalet oavsett om det är personer eller gods som ska transporteras. I ett nyligen avslutat projekt har forskare från RISE undersökt om självkörande teknik på sikt kan vara nyckeln till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart transportsystem för landsbygden.
Tanken är inte ny och det pågår redan tester med självkörande fordon för kollektivtrafik, men dessa sker uteslutande i stadstrafik.
– I dagsläget har man inte gjort demonstrationsprojekt med självkörande fordon på landsbygden. Fokus har istället legat på tester i urbana miljöer såsom campusområden, flygplatser och andra inhägnade områden. Testerna man gjort i urbana miljöer kan ge viss input till tester på landsbygden, men man behöver ändå kartlägga behoven på landsbygden och förstå de tekniska begräsningar som finns i dagsläget, säger Mahdere DW Amanuel, senior forskare på RISE.
I snart ett år har projektet ”Självkörande landsbygd” utforskat det transportpolitiska målet om en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela Sverige. Syftet med projektet har varit att inhämta kunskap om hur självkörande fordon kan användas för att nå regeringens mål, och vilken marknads- och produktutveckling som kommer krävas. Håkan Burdén har tillsammans med Mahdere DW Amanuel representerat RISE i projektet.
Ekonomin utmanande med få resenärer
Den enskilt största skillnaden på kollektivtrafik i stadsmiljö jämfört med landsbygd är antalet resande. Det är helt enkelt fler som reser kollektivt i tätorter, något som gör trafiken kostnadseffektiv för utförarna. Enligt samma logik blir det orimligt dyrt att erbjuda tät linjetrafik i orter med få invånare. Idag är det kommunerna som står för lokaltrafiken och regionerna som sköter regiontrafiken, det vill säga buss- och tåglinjer som går mellan tätorter. En stor del av kostnaden för kollektivtrafik utgörs av chauffören, och med få resande blir det svårt att få ekonomi i en linje. Men tänk om det gick att lösa med självkörande fordon?
– Om vi skulle använda autonoma fordon för att hämta resenärer från mindre orter och transportera dem till anslutningar för regiontrafik skulle det innebära både en kostnadssänkning samtidigt som det ökar effektiviteten i befintlig regiontrafik, förklarar Håkan Burdén och fortsätter:
– Vi har under projektets gång sett att det finns ställen i Sverige där det skulle innebära en positiv systemeffekt att erbjuda gratis anslutningstrafik.
Vi känner allas dagordning och kan vara nyckelspelaren som skapar stark samverkan i den här frågan
Räckvidden en utmaning
Men det är många pusselbitar kvar att lägga innan vi ser självkörande fordon på de svenska vägarna. Mahdere DW Amanuel förklarar:
– En utmaning med att köra på landsbygden är dels räckvidden för fordonen då dessa oftast är eldrivna och att man behöver säkerställa att de har uppkoppling längs hela rutten, dels att fordonen behöver identifierbara objekt i infrastrukturen för att kunna orientera sig, och några sådana finns inte idag, säger hon.
Bidrar till FN:s hållbarhetsmål
9.Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
11.Hållbara städer och samhällen
13.Bekämpa klimatförändringarna
Samverkan krävs
Projektet Självkörande landsbygd har samlat stora mängder ny kunskap och Håkan Burdén är nöjd med resultatet. En fullt utbyggd kollektivtrafik med självkörande fordon på landsbygden ligger en bit fram i tiden, och för att öka takten behöver aktörer som kommuner, regioner, teknikleverantörer och trafikoperatörer samverka ytterligare.
– Projektet har gett oss kunskap om vad dagens teknik faktiskt är förmögen till och vad som gör att göra inom försöksförordningen. Men också hur de olika aktörerna, från operatörer till mjukvaruutvecklare resonerar. RISE har en unik position då vår neutralitet gör att vi ser till allas intresse. Från myndigheter och regionutvecklare till policyskapare och produktutvecklare. Vi känner allas dagordning och kan vara nyckelspelaren som skapar stark samverkan i den här frågan, avslutar Håkan Burdén.