Skolaktörer i partnerskap – tar täten för skolans förnyelse 

För att kunna förbereda elever för ett samhälle och en arbetsmarknad som förändras i ett rasande tempo krävs förnyelse av skolan. Digitala innovationer, tjänster och produkter är helt nödvändiga för en tidsenlig utbildning.   

Men att driva innovation på egen hand är ingen lätt match. Särskilt inte om man vill göra insatser som är förankrade i forskning.   

– Under 2016 pågick en diskussion hos oss, som handlade om att tillsätta en forskningstjänst. Min uppfattning var att vi inte kunde lägga pengar på en person som kommer med ett resultat först om fyra år. Vi måste vara i sammanhang där vi kan se resultat snabbare, för att hamna på skolutvecklingskartan i Sverige och locka fler kompetenta lärare, säger Sara Penje, utvecklingschef i Lidingö stad.   

När Lidingö gick ihop med RISE, Kungsbacka kommun, NTI Gymnasiet och Skellefteå kommun för att forma det första skolpartnerskapet i RISE:s regi blev projekt för tillämpning av forskning ett av benen. Genom partnerskapet får skolhuvudmännen direkttillgång till en stor bredd av forskning och experter. Här finns möjligheten att starta upp snabbrörliga projekt.   

– Sedan var det även viktigt med ett strukturerat och öppet erfarenhetsutbyte. Att vi skolpartners var i framkant visste vi redan, så vi kunde kosta på oss att blotta oss och säga ”det här är svårt, här behöver vi stöttning”, säger Sara Penje.   

Lotta Fransson, senior projektledare på RISE:  

– Huvudmännen som har anslutit sig har kommit långt i innovationsarbetet. Genom partnerskapet kan de nu kroka arm med andra drivna och engagerade huvudmän. Att lära av varandra, sätta fokus på gemensamma utmaningar och tillsammans gå i täten är hörnstenar i sammanhanget.   

Innovationsarbetet får inte bli en gimmick  

När Skolpartnerskapet formades 2017 var NTI Gymnasiet mitt uppe i en omorganisation. Ett nytt koncept under paraplyet NTI Gymnasiet skulle byggas tillsammans med systerskolorna inom IT-gymnasiet. Målet var att bli Sveriges ledande teknik- och it-utbildare på gymnasienivå. För att nå dit krävdes en stabil grund.  

– Vi behövde stöd och hjälp med att jobba både strategiskt och hands on. Det är ganska lätt att kasta in ett digitalt verktyg och säga ”nu har vi jobbat med förnyelse”, utan att först skapa en systematisk process. Då blir innovationsarbetet en gimmick, och där vill inte vi vara. För oss var det solklart att vi ville jobba med RISE, både för att ha en legitim part att luta oss mot och för att ta del av den senaste forskningen, säger Erik Isakson.  

NTI Gymnasiet har tagit hjälp av RISE i utformningen av sina ”makerspaces”, fysiska platser där eleverna kan ta sina idéer från ritning till verklighet. Även ”innovationskokboken”, en modell som elever kan använda för att bearbeta idéer, har kommit till genom stöttning från partnerskapet.  Kokboken är en produkt av NTI:s systematiska innovationsarbete, berättar Erik Isakson.  

Sandra Wissting, senior projektledare på RISE, berättar om ytterligare ett lyckat projekt:  

– Inom ”IoT-hubb-skola”, utforskade vi hur Internet of Things skulle kunna vara ett stöd för skolutveckling och undervisning. Här identifierades rörelsedata som så pass intressant att ytterligare ett projekt startade, ”Lärares rörelsemönster”, där huvudmännen fick låna utrustning som samlade in data om hur läraren rörde sig i klassrummet. Med värmekartor som visualisering kunde lärarna reflektera kring om varje elev fick samma möjlighet att bli hjälpt.   

Även i projektet ”Robbit” användes teknologi för att förbättra elevernas lärandesituation. Här utvecklades en enkel robot som möjliggjorde för hemmasittare att vara delaktiga i skolan, långt innan pandemin och distansundervisning gjorde saken högaktuell.    

”Vill att Sverige ska bli en bättre lärandenation”    

Erik Isakson trycker på att partnerskapet är just ett partnerskap och inte ”bara” ett samarbete. Det är ett förpliktigande som kräver ansträngning. Han får medhåll från Ingela Landén, verksamhetschef för förskola, gymnasie- och vuxenutbildning i Lidingö stad, som berättar att det finns en förväntan att det händer saker mellan gångerna man ses. Projektledaren Sandra Wissting fyller i:   

– Alla mäktar inte med att jobba på det här sättet, där man blir sparrad och utmanad. Men skolhuvudmännen i partnerskapet uttrycker att de vill att Sverige ska bli en bättre lärandenation. De tar täten så får alla andra hänga på, för framåt ska vi.  

– Utvecklingen går så rasande fort att man ibland känner för att ta en kudde över huvudet. Men det är skolans och elevernas framtid det handlar om. Vi måste arbeta med digitalisering, innovation och AI, även om det är utmanande, säger Ingela Landén.