Svensk tätposition inom batteriproduktion kräver kraftfulla satsningar

Sverige har en gynnsam startposition när spelplanen nu läggs för den europeiska batteriförsörjningen. Anläggningar för cellproduktion, återvinning, elmotortillverkning och testning befinner sig i olika stadier av byggfas eller drift. Över 100 miljarder kronor investeras på olika håll i landet. 

50 europeiska batteriproduktionsanläggningar i drift 2030 

Den globala marknaden för batteriproduktionsanläggningar spås omsätta 250 miljarder euro från 2025. Idag är EU:s andel fyra procent - men inom Europa kan omkring 50 anläggningar vara i drift 2030 

– För att vi ska få till en industri i Sverige behöver vi alla delar i en värdekedja. Alla råmaterial behöver inte komma från Sverige, men  alla länkar måste finnas för att vi ska få ut produkter, säger Claes Winzell, forsknings- och affärsutvecklare på RISE. 

Han säger att Sverige lika lite som kommande batterinavet Tyskland eller mineralrika Finland agerar isolerat. Alla delar i en värdekedja – råmaterial, förädlade batterimaterial, battericeller etc – kommer ingå i en global marknad med in- och utflöden av produkter. 

– Det är industriföretagen som är huvudaktörerna. Sedan ska vi i akademin, politiken och statsmakten hjälpa till på olika sätt. 

Maciej Wysocki, projektledare på RISE, säger att det offentliga måste finnas med som finansiär för att riskavlasta med lån eller säkerhetsåtaganden. Ett exempel är Stena Recyclings anläggning i Halmstad som stöttas med 70 miljoner kronor av Energimyndigheten. 

– Sverige behöver en nationell koordinering i sådana här frågor. Det bubblar här och var men det finns ingen nationell handlingsplan, säger Maciej Wysocki. 

Vad händer om ingen tar på sig ledartröjan? 

– Möjligheten att växa organiskt finns säkert kvar men det kommer att ta längre tid. Och vi kommer att komma sämre ut, säger Claes Winzell. 

– Det är nu tillväxten sker för de kommande 5-10 åren. Kan man ta marknadsandelar på en växande marknad så tenderar det att locka till sig ännu fler investeringar. 

– Politiken kan hjälpa till med snabbheten, säger Claes Winzell och nämner bland annat underlättande av tillståndsprocesser för gruvdrift och satsning på testbäddar. 

Kina och Sydkorea dominerar men USA och EU gör enorma investeringar 

Idag dominerar Kina och Sydkorea batterimarknaden. USA och EU gör enorma investeringar för att hinna ikapp teknikmässigt och bli så självförsörjande som möjligt. 

Två tunga rapporter* har lagts fram med förslag på hur Sveriges konkurrenskraft kan smörjas i den europeiska batterivärdekedjan. Bärande i båda rapporterna: satsa på utbildning. Satsa på styrkorna. 

– Idag är det brist på kompetens i nästan hela världen förutom i Asien. Både USA och Europa behöver importera kvalificerad arbetskraft, säger Claes Winzell. 

Olika styrkor hos svenska lärosäten 

Enligt expertgruppen EBA behöver 800 000 människor i Europa utbildas eller omskola sig till 2025 för att möta batteriindustrins efterfrågan. Behovet finns både i näringsliv och offentlig sektor. Såväl specialist- som systemkunskaper blir viktiga. 

Bland de svenska utbildningsmiljöerna inom batterivärdekedjan återfinns Uppsala universitet, Chalmers, KTH och Luleå tekniska universitet. Lärosätena har olika styrkor, som aktiva material, batteristyrsystem, malmgeologi och processmetallurgi. 

Maciej Wysocki ser RISE som en perfekt batteripartner för akademi, näringsliv och myndigheter. 

– På RISE har vi länge siktat på att vara den tvärvetenskapliga kraften för att samla spetsteknologier i Sverige. Här kan vi produktifiera behovet, vi kan kunskapssamla. Det handlar om att industrialisera framstående akademisk forskning. 

– Vi är bland de få i Sverige som kan erbjuda den bredden och som tvärvetenskapligt institut kan göra något vettigt, säger han. 

Claes Winzell lyfter RISE:s tekniska kompetenser och processer kring bland annat standardisering och verifiering. 

– Det finns specialistkunskaper som skulle kunna vara användbara inom cellproduktion, packproduktion, inom hanteringstekniker. Tittar vi nedströms i värdekedjan så har vi experter inom återvinningsteknik. 

Återvunnet material centralt för att nå målen 

Tillväxten av batterier i samhället kommer att vara enorm. För att maximera hållbarheten i batteritillverkningen behövs så kallade sekundärströmmar av återvunnet material. Utan dem, ingen cirkularitet. EU:s kommande batteriförordning talar om att mellan 70 och 95 procent av metallerna ska återvinnas 2030. 

– Det är inte superakut idag men om 5-10 år så kommer det att dimpa ner en massa uttjänta batterier på våra återvinningsstationer, säger Maciej Wysocki. 

Kalkyler** visar att batterier till elektriska fordon och energilagring inom EU kommer behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt för att nå klimatmålet år 2030. För 2050 är uppskattningen 60 gånger mer litium och 15 gånger mer kobolt. 

– Vi behöver satsa tydligare och tidigare i de strategiska delarna i värdekedjan. Då handlar det bland annat om gruvor, anrikning och materialproduktion, säger Claes Winzell. 

– Inom RISE finns mycket tvärvetenskaplig systemkompetens inom material, logistik, miljöpåverkan och policyutveckling för att nämna några tillämpliga områden som kan vara nyttiga i ett sådant sammanhang.  

*: Fossilfritt Sveriges förslag till strategi för hållbara värdekedjor i batteriindustrin kom 2020. Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning la hösten 2022 fram tolv förslag för att stärka batterivärdekedjan inom fyra områden: 

• Stärkt samordning och samverkan inom stat, akademi och näringsliv. 

• Säkrad hållbar råmaterialförsörjning av innovationskritiska råmaterial. 

• Förstärkta insatser och medel för forskning, innovation och affärsutveckling utifrån främst svenska styrkor. 

• Förstärkt kompetensförsörjningen inom den pågående elektrifieringen. 

**EU-kommissionens forskningscenter Joint Research Centre har räknat på framtida behov av batterimetaller jämfört med den nuvarande försörjningen i EU.