Systeminnovation hjälper Malmö bli klimatneutralt

Malmö stad har redan vunnit internationellt erkännande för sitt arbete för hållbar stadsutveckling. Nu vill staden gå i bräschen för minskade utsläpp av växthusgaser – genom en satsning på systeminnovation.

Satsningen är en av flera delar för att nå det stora målet, den klimatneutrala staden 2030. För att skynda på omställningen har Malmö bestämt sig för att tänka nytt, och lägger fokus på att utveckla agila arbetsmetoder och färdplaner för prioriterade områden.

Jonas Kamleh är processledare för klimatarbetet i Malmö stad. Uppbackad av ett team specialister jobbar de med de olika omställningsområdena, tvärs genom hela organisationen.

– Alla aktörer som behöver vara med måste mobiliseras, säger Jonas Kamleh med emfas. Det är bara att titta på vad många kommuner brottas med idag. Hur ska det som görs lokalt hänga ihop med vad regioner gör, och i förlängningen på nationell och europeisk nivå.

Klimatarbete i tre spår

Malmö stads klimatarbete framåt kan delas in i tre breda spår:

1. Accelerera åtgärder som bidrar till omställningen.
2. Mobilisera näringsliv, civilsamhälle, malmöbor, fastighetsägare, akademi med flera.
3. Skapa förutsättningar för att möjliggöra omställningen.

– Vi fokuserar mycket på organisatoriskt lärande. Det innebär att när vi tar ett nytt steg i arbetet ska det tas utifrån vad vi lärde oss i föregående steg. Malmös styrka är att få saker att hända. Det svåra är att förstå vad det är som ska hända, säger Jonas Kamleh

Strukturer för lärande behövs

Att genomföra systeminnovation på den här skalan kräver koordination och stöd. Och det var med det syftet projektet Klimatneutrala Malmö 2.0, ett samarbete mellan staden och RISE, startade. Magnus Johansson, senior forskare på RISE leder projektet. Han förklarar att projektets två huvudmål är att ta fram färdplaner och strukturer för lärande i Malmö stad. 

– För att lyckas driva systematisk förändring och utveckling i stor skala tvärs över stora delar av samhället, som dessutom står inför genomgripande elektrifiering och utbyggnad av energiproduktionen, måste det finnas färdplaner och strukturer för lärande, menar Magnus Johansson. Systemet måste förändras. Men när systemet förändras och man inför ny smart teknik måste det finnas individer som kan använda tekniken. Lärandet måste alltså ske parallellt.

Stöd i processer förhindrar kunskapsförluster

Men stora organisationer kan vara svårstyrda. Så för att säkerställa att ingen kunskap går förlorad rör sig RISE experter upp och ner i organisationen för att stötta olika processer. 

– Vi ska inte ändra det som fungerar bra i den kommunala organisationen utan stärka de nya arbetssätten. Hur kan en kommun inom ramen för det demokratiska systemet bli mer agil – det är utmaningen. Det är en resa som man behöver göra, och känna sig fram, förklarar Magnus Johansson och fortsätter:

– Det är en styrka att staden traditionellt arbetat kreativt med stadsutveckling. Här finns en stor potential att göra spännande saker. Malmö är tillräckligt stort för att ha dynamik, samtidigt tillräckligt litet för att alla aktörer i staden, oavsett det är universitetet, företagen eller regionen, enkelt kan jobba tillsammans. Då finns det stor potential.