Kontaktperson
Magnus Arnell
Forskare
Kontakta MagnusMagnus Anrell är forskare på RISE och arbetar bland annat med hållbarhet, cirkulära processer och resurseffektivitet för vatten- och avloppssystem. Han svarar på några av de mest aktuella frågorna kring vattenförsörjning.
EU har beslutat om ett nytt dricksvattendirektiv som syftar till att säkerställa att dricksvatten är hälsosamt och rent samt att tillgången till dricksvatten förbättras. I Sverige är det kommunen som ansvarar för den dagliga vattenförsörjningen. Kommunen är också ansvarig för vattenförsörjning vid kris. En kris kan till exempel bero på vattenbrist på grund av torka, kontaminering på grund av farliga oavsiktliga utsläpp eller sabotage. Det är viktigt att kommunen säkerställer en resilient och hållbar vattenförsörjning för både daglig drift och kris.
Läs mer om RISE erbjudande kring vattenförsörjning till kommuner.
I stora delar av Sverige har vi gott om vatten men regionalt i kustområden och syd-östra Sverige är det risk för vattenbrist under delar av året. Det är ett växande problem i takt med klimatförändringar och befolkningstillväxt. Det alltid bra att spara på vatten utifrån att det går åt energi och andra resurser för att producera vatten. Vatten i sig är ju också en resurs så extra kritiskt blir det förstås i regioner och tider med vattenbrist men också om vattenverken inte kan producera nog mycket.
Dricksvatten beredes från råvatten som tas från sjöar & vattendrag, grundvatten eller hav. I städer och samhällen distribueras det i ledningsnät till hushåll, skolor, arbetsplatser och industrier. Dricksvatten är ett livsmedel och måste uppfylla höga kvalitetskrav ända ut till kranen.
Normalt tänker vi på avloppsvatten som förorenat men föroreningarna är ju t.ex. näringsämnen som vi kan recirkulera till åkermark eller organiska ämnen som kan bli biogas till fordon. Avloppsvatten innehåller också mycket energi i form av värme som kan återvinnas för uppvärmning.
Vill du diskutera vattenförsörjning med oss? Fyll i formuläret så hör vi av oss.
Den absoluta merparten av allt renat avloppsvatten släpps ut i sjöar, hav och vattendrag idag. Tekniskt sett är det dock fullt möjligt att rena det till samma standard som dricksvatten. Det kräver dock avancerade reningstekniker som förbrukar mer kemikalier och energi än både dagens dricksvattenberedning och avloppsvattenrening. Det görs internationellt redan idag i länder med stor vattenbrist men i Sverige är tekniken omogen och lagstiftningen behöver ses över för att lösningen ska bli möjlig.
När vi producerar dricksvatten och renar avloppsvatten använder vi energi och resurser som ger upphov till utsläpp. Sen släpper framför allt avloppsreningsprocesserna också ut en mindre mängd direkta utsläpp av växthusgaser men dessa är mycket mindre än vad det hade blivit om vi släppt ut avloppsvattnet orenat i sjöar och vattendrag.
Industrin står för nästan 70 % av all vattenanvändning i Sverige följt av jordbruket som använder ca. 25 %. Hushållen använder knappt 20 % varav stor del går till t.ex. dusch och tvätt och endast en mindre del används som livsmedel till att dricka och vid matlagning.
Blågröna dagvattenlösningar används i samhällen för att fördröja och rena dagvatten som annars måste ledas bort. De härmar naturens processer för att fördröja, behandla, filtrera, rena och avdunsta dagvatten. Exempel på sådana lösningar är gröna tak, trädplanteringar i kombination med krossmagasin för regnvatten, dammar, kanaler och svackdiken.
En vattenförsörjningsplan är ett planeringsunderlag och ett redskap för kommuner och regioner att långsiktigt planera för och på så sätt säkerställa en robust vattenförsörjning.
Risker för en säker vattenförsörjning är kopplade till oönskade händelser som kan leda till konsekvenser i form av en försämrad dricksvattenkvalitet eller försämrad tillgång på dricksvatten t.ex. till följd av vattenbrist eller till följd av ett leveransavbrott. Risker kan exempelvis kopplas till pågående klimatförändringar, till en ökande befolkning och en högre belastning på våra vattentäkter. Andra risker är exempelvis kopplade till det stora underhållsbehovet på våra anläggningar, vårt mer uppkopplade samhälle, säkerhetsläget och till kompetensförsörjning i branschen