Vilken roll spelar animalieproduktion i ett framtida hållbart livsmedelssystem?

Vi äter mycket kött i Sverige, trots att vi vet att hög köttkonsumtion kan ha negativa effekter både på klimat och hälsa. En stor del av det kött vi äter importeras dessutom från länder med högre användning av antibiotika, och mindre strikta regler kring djurhållning. Samtidigt finns det tydliga trender bland Sveriges konsumenter, som säger sig blicka allt mer mot lokal produktion, högre kvalitet och lägre klimatavtryck.

– I några år nu har vi haft en trend mot mer försäljning av svenskt kött, men när priserna nu stiger så ökar försäljningen av billigt, importerat kött igen, säger Ulf Sonesson, forsknings- och affärsutvecklare inom jordbruk och livsmedel.  

En komplex fråga

Djurhållning för livsmedelsproduktion är och har länge varit en polariserad fråga. Och oavsett vad man tycker om att äta kött överhuvudtaget, så finns det saker som talar både för och emot djurhållning – å ena sidan användes en stor del av den åkermark där vi skulle kunnat odla mat till att odla djurfoder. Å andra sidan utfodras djuren till viss del med biprodukter från livsmedelsindustrin som vi inte kan eller vill äta. Gödslet de genererar kommer även till användning på våra åkrar. 

– Men med det sagt så är det en sanning med modifikation att vi måste ha djur och deras gödsel för att få bördiga åkrar. Hade vi inte behövt odla så mycket foder för att föda upp så mycket djur så hade man kunnat tillföra markerna organiskt material på annat sätt, som genom gröngödsling. Men det hade kostat mer för att få samma effekt utan djur, säger Ulf Sonesson.

Pratar vi däremot om kulturellt värdefulla odlingslandskap med hög biodiversitet, så krävs djurens närvaro.

– Det landskapet har skapats under flera tusen år där vi haft betande djur. De gör en direkt nytta och är en viktig aspekt. Vi står inför snabba klimatförändringar, och ju mer varierande ekosystem vi har desto större chans har vi att hantera ett förändrat klimat. Här är problemet att detta kräver betande nötkreatur och får som ju också släpper ut metan, säger Ulf Sonesson.

Ingen universallösning

– Frågan är komplex, och vilka svar man får beror på vilken aspekt av hållbarhet man vill titta på. Någon universallösning som ger positiva effekter på alla håll finns tyvärr inte.

Det menar Cecilia Lindahl, senior forskare inom animalieproduktion. Hon ger ett talande exempel: diskussionen på senare år har kretsat mycket kring den klimatpåverkan som de idisslande djuren har, och man har istället pekat på mer klimatsmarta alternativ som kyckling.

– Men det blir i stället problematiskt om man tittar på andra aspekter av djurhållning och ekosystemtjänster. Kyckling ger inga positiva effekter på biologisk mångfald och öppna landskap. Dessutom äter de spannmål och den typen av produkter som vi skulle kunna äta direkt, till skillnad från idisslande djur.

RISE arbetar bland annat med miljöutvärdering, och har exempelvis byggt upp en klimatdatabas med information om olika livsmedels klimatpåverkan. Precis som med den klimatsmarta kycklingen så krockar här ibland olika aspekter man vill värna om.

– Problemet är att när det gäller livsmedel så är klimat är en sak, och biodiversitet en annan. Vill man ha större biodiversitet så kommer det oftast med högre klimatpåverkan. Det minsta klimatavtrycket får du av djur som bor inne och växer så fort som möjligt innan de slaktas. Då får vi klimateffektivt kött men inga andra av de här värdena vi pratat om, säger Ulf Sonesson.

Ät kött – men mindre och bättre

Lösningen? Att äta mindre kött. Vi behöver gå från synen på kött som vardagsmat till finmat, från en bulkvara i bottensegmentet till en premiumprodukt.

– Därför är det svårt att säga att det finns en enda väg att gå för att få alla värdena. Det vi däremot kan säga generellt är att det vore positivt om vi minskade vår köttkonsumtion. Och jag tror att lösningen är att äta mindre kött och att välja kött som producerats på ett bra sätt, snarare än att vi måste sluta äta kött helt, säger Cecilia Lindahl.

För förutom djurhållningens för- och nackdelar så finns det förstås andra aspekter av animalieproduktionen, som hälsa och kultur.

– Att äta kött och kanske framför allt mejeriprodukter är en del av vår matkultur, och något som många uppskattar. Att göra det ett par dagar i veckan minskar även risken för näringsbrist, även om vi idag sannolikt äter mer kött än vad som är nyttigt, säger Ulf Sonesson, och lyfter ytterligare en positiv aspekt av att äta kanske mindre men å andra sidan bättre producerat kött, nämligen kopplingen mellan stad och land:

– Äter vi lokalt producerat kött kommer mer av matkronan att hamna hos bonden vilket gynnar det lokala samhället. Köper vi importerat kött, eller för den delen tofu eller sojaprodukter så får vi en värdetillväxt i staden istället, och ofta utomlands.

Balansen viktigast

Att vi inom en snar framtid skulle leva i ett samhälle som helt tagit avstånd från alla produkter som kommer ifrån djur, ser Cecilia Lindahl som osannolikt. Och att gå över till vegetarisk kost men fortfarande konsumera mejeriprodukter är inte en lösning.

– Många som väljer bort kött äter fortfarande produkter som genererar kött. Att bara kassera alla kalvar och djur som producerat färdigt känns som ett väldigt resursslöseri, då är det bättre att ta till vara köttråvaran från den produktionen. Genom att minska förluster i produktionen och ta till vara så mycket som möjligt av det som produceras bidrar vi också till en minskad miljöpåverkan, säger hon

En väg framåt är att sträva efter att göra de system vi har så hållbara som det går, och jobba på att lägga om produktionen så att vi får ett mer balanserat system. Att optimera produktionen är också viktigt, men det behöver inte alltid handla om maximal tillväxt eller att producera så mycket mjölk som möjligt. Det handlar också om att djuren ska må bra och vara friska. Friska djur både producerar mer, och håller antibiotikaanvändningen nere.

– Exempelvis kan det kanske vara mer hållbart att föda upp nötkreatur extensivt på naturbetesmarker och acceptera en lägre tillväxt, än att maximera tillväxten genom en intensiv uppfödning inomhus Inte ur klimatsynpunkt, men utifrån biodiversitet, djurskydd och djurhälsa., säger Cecilia Lindahl.

Teknisk utveckling för både djur, miljö och ekonomi

RISE jobbar mycket med att titta på kopplingen mellan hälsosam och näringsrik kost, och hållbar utveckling, så kallat hållbar nutrition. Kött och andra animalier är en viktig del i att ha både en hållbar och hälsosam kost, och RISE jobbar också med produktutveckling inom lantbruket. Det kan röra sig om saker som att testa fodertillsatser för minskad metangas, eller virtuella stängsel som gör att djuren kan beta på naturbetesmarker som annars inte är så tillgängliga.

– Stängsling är kopplat till stora kostnader och på grund av det är det svårt att få lönsamhet i betesdrift på de betesmarker som gynnar biologisk mångfald mest. På det här sättet kan man sitta vid datorn och rita upp var djuren ska gå, säger Ulf Sonesson.

– Den typen av tekniska lösningar är både djurvänliga, biodiversitetsnyttiga och kostnadseffektiva. Och det är den sortens tekniska lösningar RISE jobbar med, berättar Cecilia Lindahl.

– Alla projekt vi genomför inom animalieproduktion strävar på något vis efter att förbättra någon aspekt av djurproduktionen. Oavsett om det handlar om förbättrade golv i ett djurstall och bättre inomhusmiljö för grisar som gör dem friskare, eller saker som bidrar till hållbarhet och hållbar animalisk produktion, som hur vi lagrar och sprider gödsel på bästa sätt för att minska näringsläckage. Det övergripande syftet är alltid att förbättra djurens välfärd och hälsa.