15-minutersbygden - Nytänkande mobilitet i framtidens bygdekärna

Projektet bygger på förståelsen för att innovation inom mobilitetssystemet är avgörande för att öka tillgängligheten, stärka livskvaliteten och öka konkurrenskraften i lands- och glesbygder. Projektets resultat kan fungera som katalysator för en positiv utveckling genom att inspirera och öppna upp för nya vägar framåt. I de framtidsberättelser och samtalsverktyg som utvecklades under projektet lyfts sätt att kombinera lokala initiativ och resurser med ett omgivande stöttande system från exempelvis kommun, region och stat i syfte att skapa mer hållbara lösningar. Resultatet illustrerar även kopplingen mellan mobilitet och social hållbarhet för att stödja framtida landsbygdsutveckling.  

Samskapande process 

Framtidsberättelserna och samtalsverktyget utvecklades genom en serie dialoger, exempelvis med landsbygdsutvecklare, experter på mobilitet, byaföreningar, politiker, regioner, kommuner, finansiärer, invånare och företag.

RISE ledde innovationsprocessen och stod även för expertis inom designmetodik, facilitering, spekulativ design, framsyn och mobilitet. Boden kommuns servicepunkter i Unbyn/Avan, Harads och Gunnarsbyn fungerade som inspirerande utgångspunkter för arbetet och representanter från bygderna deltog aktivt i den samskapande processen genom intervjuer och analoga workshops. Företaget Freelway deltog i projektet som expert, med gedigen erfarenhet av effektivisering och samordning av mobilitet och transporter. 

Vid tre tillfällen under projektet hölls digitala nätverksträffar där intressenter från hela landet deltog. Syftet med detta nätverket var att skapa ett kunskapsutbyte, spridning av resultat och utrymme för fler att ge inspel till projektet. 

Framsynsmetodik

Projektet följde framsynsmetodikens faser; 

• Upptäcka och utforska
• Utmana och utveckla
• Uppleva och utvärdera

I den först fasen identifierades svaga signaler enligt STEEP-modellen, dvs. ur social, teknologisk, ekologisk, ekonomisk och politiskt perspektiv. Input gavs både från experter i projektgruppen, representanter från bygderna samt via de digitala nätverksträffarna. I nästa steg utvecklades signalerna till framtidsberättelser som illustrerar hur en möjlig framtid kan te sig samt ett samtalsverktyg som stöttar aktörer att tillsammans skapa denna möjliga framtid. Projektdeltagare och intressenter fick möjlighet att reagera på materialet under processen och ge inspel till utveckling. 

Slutresultatet visades och testades i en öppen workshop på plats i Boden där kommuner, politiker, regioner, företag och eldsjälar deltog, dels via en digital nätverksträff samt under ett öppet vernissage på Universeum i Göteborg som anordnades av Vinnova. 

Resultatet

Projektet utmynnade i Framtidsberättelser och ett Samtalsverktyg som gestaltar framtidens bygd där närhet och tillgång till sociala och praktiska funktioner skapar livskvalitet i lands- och glesbygd.

Konceptet är inspirerat av 15-minutersstaden som används vid stadsplanering av många större städer och som handlar om att utforma platsen efter människan istället för bilen. Här finns funktioner kopplat till ”living, working, supplying, enjoying, learning och caring” tillgängliga inom 15-minuters gång- eller cykelavstånd.

Framtidsberättelserna

Utifrån de svaga signaler som identifierades i STEEP-modellen (som kan tänkas påverka livet på landsbygden) samt principer från 15-minuterstaden utformades framtidsberättelser som illustrerar en möjlig framtid i 15-minutersbygden. Här skapas närhet till praktiska och sociala funktioner modulärt i samverkan mellan lokala initiativ och ett stöttande system. Detta möjliggörs av samarbeten, nya affärsmodeller, distansöverbryggande teknik, nya lösningar för mobilitet, samordning samt genom att ta till vara på resurser och funktioner som redan finns på platsen.

Samtalsverktyget

Utifrån framtidsberättelserna blev behovet av dialog mellan flera aktörer kring hur långsiktigt hållbara lösningar kan skapas i lands- och glesbygd tydligt. Därför utvecklades ett stöd för denna dialog. 

I samtalsverktyg visualiseras praktiska och sociala funktioner i så kallade "moduler" som kan användas både för att inventera och möta behov i bygden på nya sätt . Modulerna kan också utgöra ett ramverk i utveckling av ett stöttande system som exempelvis kan hjälpa kommunen att möta upp lokala initiativ. Som komplement till modulerna finns även stöttande reflektionsfrågor och inspirerande exempel på hur andra har gjort.

Korten kan exempelvis användas för att;

• Mötas i dialog mellan flera aktörer
• Skapa överblick över vad som redan finns på en viss plats. Utgå gärna från en stor karta över bygden där ni tittar både på befintliga funktioner och befintliga platser, byggnader och andra resurser som finns tillgängliga.
• Kombinera och utveckla befintliga funktioner.
• Matcha nya funktioner mot behoven på platsen.
• Inspirera till nya lösningar
• Reflektera kring hur modulerna kan stöttas med hållbara lösningar och affärsmodeller. 
• Reflektion kring hur behovet av mobilitet kan minska eller samordnas.
• Stötta dialog kring samordning och samarbete.