Kontaktperson
Kirsi Jarnerö
Forskare
Kontakta KirsiDet finns ett stort behov av att öka kunskap och grundläggande förståelse av biogena kolflöden och var det finns potential till en ökad resurseffektivitet. Syftet med områdesanalysen är att beskriva de biogena kolflödena från svensk primärproduktion till industri, samhälle inklusive återanvändning, återvinning, export och import.
Denna studie ger en övergripande bild av kolflöden i de träbaserade värdekedjorna i Sverige 2022. Fokus är alltså på innehåll av förnybara kolatomer i de solida trävaror som används i Sverige. Data kommer från offentlig statistik, branschorganisationer och enskilda företag.
Av den primära råvaran som används inom sågverken hamnar 28% i sågad gran (2280 kt kol) och 18% i sågad tall (1460 kt kol). Den sågade virket går vidare till bygghandeln eller till vidareförädling inom trämanufakturindustrin till olika byggprodukter, samt till möbelindustrin. Resterande andel av träråvaran i sågverken blir biprodukter som går till energiproduktion eller till papper och massa industrin. Från den svenska trämanufakturindustrin kommer ett flöde som utgörs av bi- och restströmmar där huvuddelen blir returträflis (RT-flis) som antingen eldas i egna pannor för värmeproduktion vid industrin eller som sänds till värme eller kraftvärmeverk. Mängden RT-flis som kommer in till de svenska kraft- och värmeverken årligen utgörs av 1300 kt kol. Skillnaden mellan det som går in trämanufakturindustrin och det som energiåtervinns i form av främst RT-flis binds i långlivade produkter som stommar i trä, bygginredning, inredning och möbler, som också till viss del exporteras. Marknaden för återbruk och återanvändning av trä och träkonstruktioner inom byggsektorn är ännu begränsad i Sverige, pilotstudier pågår och endast små mängder virke flödar i denna process. Eftersom byggprodukter ofta har funktions och kvalitetskrav som vid återanvändning behöver uppfylla aktuell byggnorm försvåras återanvändning, även ansvarsfrågan försvårar. Regelverk, testmetoder, nya aktörer och affärsmodeller behöver utvecklas.
Hos aktörerna i värdekedjan finns en förståelse och även vilja för att göra en omställning, men det saknas framför allt ekonomiska incitament för att göra den, men också samordning inom och mellan olika delar i värdekedjan och också mellan olika sektorer för biogena material.
Ett ytterligare perspektiv, med tanke på den ökande konkurrensen om virkesråvara från skogen, är att reflektera över volymerna av exporterat virke, användningen av den, resurseffektivitet och eventuellt nationellt behov.
Det saknas idag en stor mängd detaljerad offentlig statistik och data kring hur stor mängd sågat virke som går till olika typer av produkter. Risken för att röja företagsspecifik information gör att insamlad data av exempelvis SCB inte kan publiceras officiellt. Alla företag rapporterar inte heller in data. Statistik finns för flöden uppströms för sågverkens produktion och avsättning nedåt. Enskilda företag i värdekedjan har god kännedom om sina interna flöden. Statistik för produktkategorierna inom trämanufaktur anges på produktnivå och inte i detaljeringsgrad för ingående material. Den låga upplösningen gör det svårt att sammanställa tillförlitlig statistik för flöden av träbaserat material. För energi- och värmeproduktion finns tillgång till statistik via Energiföretagen och branschorganisationer. Däremot finns det idag dålig kunskap om de materialflöden som går till RT flis som sedan går till förbränning.
Biogena kolflöden i träindustrin
Avslutat
Koordinator
8 månader
400 000
Bioinnovation, Vinnova, Formas, Energimyndigheten