Kontaktperson
Taoran Ma
Forskare
Kontakta TaoranSamspelet mellan en process flexibilitet och dess robusthet är finkänsligt. När en tillverkningstekniks flexibilitet ökar, växer utmaningarna kopplat till identifiering och kontroll av variationskällor. Projektet ProThin har undersökt robustheten hos pulverbäddslaserteknik (LPBF) med fokus på känslighet i tunna sektioner och kanaler.
För komponenter vars prestanda är starkt beroende av tunna sektioner (t ex värmeväxlare) och tunna kanaler (t ex för transport av flytande media) är robust tillverkning med PBF-LB kritisk för att säkerställa vätsketäthet, hög mekanisk prestanda och dimensionstolerans. I dagsläget finns en osäkerhet kring PBF-LBs robusthet och detta anses vara ett stort hinder för industrialisering av tekniken med avseende på serietillverkning.
En fullskalig utredning av robusthet är kostsam och kräver omfattande empiriska försök. Målet med detta projekt var att utveckla en ny kostnadseffektiv metodik för utvärdering av processens robusthet. Den baserades på prediktering via processimulering som sedan korrelerades med data genererad av processens övervakningssystem, lager för lager.
Projektets konsortium innefattade hela produktionskedjan. Gruppen bestod av två slutanvändare (Alfa Laval och Siemens), tre huvuddistributörer av teknologi inom processimulering (MSC Software), produktionssystem (SLM Solutions) och efterbearbetning (Rena). En materialleverantör (Höganäs) och två tjänsteleverantörer med erfarenhet inom kvalitetssäkring (Nikon), och produktdesign och processimulering (Etteplan) stöttade projektet. Den industriella gruppen hade ett nära samarbete med RISE och Chalmers tekniska högskola.
Projektet ProThin utfördes inom det strategiska innovationsprogramet Produktion2030, en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.
Projektet ProThin syftade till att utveckla en ny metodik för att utvärdera processrobusthet som är både kostnadseffektiv och mindre beroende av omfattande fysiska tester. Detta innovativa tillvägagångssätt använde sig av prediktioner från processimuleringar för PBF-LB, icke-destruktiva kvalitetsbedömningar och avancerade ytbehandlingar.
Caset med vätskeseparatorn gav tre huvudsakliga resultat:
För caset med styrskovlar var insikterna följande:
Projektet visade att simuleringsverktyg effektivt minskar printfel, vilket resulterat i att vissa användargrupper har börjat tillämpa dessa metoder i sin dagliga process. Simuleringsverktyg kan även belysa strukturens påverkan på PBF-LB-kostnader, vilket underlättar identifiering av lämpliga användningsområden.
CT-skanning visade sig vara effektivt för att bedöma väggtjocklek i smala kanaler och anses därför vara värdefullt att integrera i kvalitetskontrollen.
Att förbättra reproducerbarheten i PBF-LB-processen är fortsatt avgörande. Gasflödet påverkar defektfördelningen avsevärt och behöver optimeras, medan pulveregenskaper påverkar processen och kräver mer effektiva karaktäriseringsmetoder. Simulering och kvalitetsbedömning på plats är nyckeln till ökad användning av PBF-LB, tillsammans med robust efterbehandling anpassad efter material och egenskaper. Pulveravlägsning hade liten effekt på luftflödet i komponenter med smala kanaler, och mer arbete krävs för att utveckla lämpliga efterbehandlingsmetoder för olika Ni-baserade superlegeringar.
Genom att hantera tekniska utmaningar och identifiera lämpliga tillämpningar för att påskynda implementeringen av PBF-LB, gav projektet värdefulla insikter kring vilken långsiktig utveckling tillsammans med slutanvändare som behövs framåt.
ProThin
Avslutat
Koordinator och projektledare
2021-2024
RISE, Chalmers Tekniska Högskola, Höganäs AB, Siemens Energy AB, Alfa Laval Lund AB, Etteplan Sverige AB, MSC Software AB, Rena Technologies GmbH, Nikon Metrology, SLM Solutions GmbH
Det strategiska innovationsprogramet Produktion2030, Vinnova, Energimyndigheten, Formas