Meterkonventionen och internationell samverkan
Att ha tillgång till ett internationellt accepterat och enhetligt system för måttenheter är en grundval för det moderna samhället och en förutsättning för naturvetenskap, teknikutveckling och internationell handel. För att det ska fungera krävs internationella avtal och internationell samverkan.
Läs mer om det internationella måttenhetssystemet SI.
Vill du få nyheter, goda exempel och information om kommande event och utbildningar inom kvalitetssäkrad mätteknik? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Meterkonventionen och dess organisation
Meterkonventionen från 1875 är en av de äldsta internationella överenskommelserna och Sverige var en av 17 ursprungssignatärer. I dag är meterkonventionen ratificerad av 62 stater och den innefattar samtliga världens industrinationer, www.bipm.org
Under många år var arbetet med spårbara mätningar baserat på artefakter och jämförelser av dessa, med den Internationella Byrån för Mått och Vikt (BIPM) som medelpunkt. Den internationella grundforskningen har fört med sig att samtliga måttenheter i dag har definitioner som baseras på naturkonstanter. Arbetet att knyta måttenheterna till naturkonstanter har inom flera områden uppmärksammats med Nobelpris vilket både visar på områdets forskningshöjd men också den vikt man internationellt lägger på att ha ett enhetligt och robust enhetssystem, SI.
Ett växande behov av ett öppet, transparent och heltäckande system för att ge användarna av mättjänster tillförlitlig kvantitativ information om jämförbarheten av nationella mättjänster förde med sig att Meterkonventionen under 1999 kompletterades med ett MRA, Mutual Recognition Arrangement, www.bipm.org/en/cipm-mra/
MRAet innebär att ett utpekat Nationellt Metrologiinstitut i varje land samt dessutom eventuellt utpekade Designated Institutes ska:
- Redovisa sin Mät- och kalibreringsförmåga, CMC Calibration and Measurement Capability i en publik databas som hanteras av BIPM, http://kcdb.bipm.org/appendixC/default.asp
- Delta i internationella jämförelsemätningar (i en omfattning som överenskoms internationellt på en övergripande nivå) och att resultatet av jämförelsemätningarna redovisas i en publik databas hanterad av BIPM http://kcdb.bipm.org/appendixB/KCDB_ApB_search.asp
- Bedriva en verksamhet i enlighet med en internationellt accepterad kvalitetsstandard, i de allra flesta fall SS EN ISO/IEC 17025, Allmänna kompetenskrav för provnings- och kalibreringslaboratorier.
För att bekräfta spårbarhet hos mätstorheter genomförs internationella jämförelsemätningar på olika nivåer. Den ”högsta” nivån organiseras genom BIPM´s konsultativa kommittéer, CC och för deltagande i dessa krävs att respektive land/institut kvalificerat sig som medlem i en specifik kommitté. Jämförelsemätningarna upprepas på ”lägre” nivå m h a regionala metrologiorganisationer för att de inte ska ta för lång tid i anspråk.
Deltagande på den ”högsta” nivån innebär att mätresultaten baseras på direkta realiseringar i förhållande till SI-enheten. Resultatet visar därmed också med vilken noggrannhet realiseringar kan göras med olika oberoende mätuppställningar och utgör därmed också basen för en global ”referensnivå” (att referensnivån bestäms genom flera oberoende realiseringar minskar risken för systematiska fel).
Inom några områden som Elektricitet, Tid och frekvens, Massa och relaterade storheter samt metrologi inom Kemiområdet är RISE medlem i respektive CC och i förekommande fall deras arbetsgrupper.