Finlands sak är vår – tillsammans löser vi Europas energikris

Den senaste tidens utveckling på energimarknaden har visat hur viktiga energipriserna och tillgången på energi är för hushållens köpkraft och våra företags konkurrenskraft. Kan vi med en svensk-finsk kraftsamling skapa hållbar tillväxt i energiomställningen och öka de nordiska företagens konkurrenskraft? 

Effektiva satsningar krävs

Energi är allas vår gemensamma angelägenhet och en del av vår nationella säkerhet. Målet för oss på RISE och vår finska motsvarighet, forskningsorganisationen VTT, är att identifiera och bygga vidare på styrkorna i det nordiska samarbetet. Våra forskningskompetenser- och forskningsinfrastrukturer för energilösningar kompletterar varandra och kan spela en avgörande roll om vi vill växa till en metropol för förnybar energi i Europa. För detta kräver målmedvetna satsningar på att utveckla tekniken och kompetensen samt demonstrationer på industriell skala. 

I norra Europa har det redan satsats mycket och länge på energiomställningen. Investeringarna i vind-, vatten-, sol- och kärnkraft håller på att göra Nordens elsystem klimatneutralt. Uppvärmningen och transporter blir allt mera kolsnåla. Stolt visar Norden visar också vägen för kolneutral stålproduktion och energieffektiva fastigheter. Högt uppe i det avlägsna Norden håller man på att ro i land stora investeringsplaner för lösningar för energilagring och väteekonomi. Det ska vi vara stolta över. Med tanke på elektrifieringen av samhället är energiinfrastrukturerna i grunden god. Denna utveckling är resultatet av ett långsiktigt och ihärdigt arbete redan innan den akuta energikrisens intåg.

Den globala tekniska kapplöpningen inom energiomvandlingen accelererar och intensifierats i skrivande stund alltmer. För att klara av omställningen behöver vi satsningar på forskning och produktutveckling, en gynnsam investeringsmiljö och kompetens i världsklass inom många olika branscher. I och med den gröna omställningen och stödet för digitaliseringen slår ny teknik igenom i Europa och USA. Norden behöver snabbare, mer exakta och effektivare satsningar för att klara sig i den globala kapplöpningen.

Stora likheter mellan Sverige och Finland

Finland och Sverige har många gemensamma styrkor inom energiområdet. Vi verkar inom samma konkurrenskraftiga nordiska elmarknad. Vi har fysiska infrastrukturer för energiförbindelser och via dem sker en daglig energiöverföring och energihandel mellan våra länder och med det övriga Europa. Båda länder arbetar aktivt med att säkerställa att industrin, den offentliga sektorn och hushållen har tillgång till ren, stabil och prisvärd energi, även under de mörka vintermånaderna. Båda har stark kompetens inom basindustrin och hör till de ledande länderna inom skog och bioekonomi. I de båda länderna finns många globala företag med nordiskt ursprung som vill satsa på lösningar inom cirkulär ekonomi och koldioxidneutral produktion. Båda länderna har tidigt hoppat på det digitala tåget och utvecklat både mobiltelefoner och mjukvarulösningar i världsklass. Världen betraktar oss som föregångsländer när det kommer till välfärd, positiv inställning till tillväxtföretag och samhällsordning. Svenskarna och finländarna har tillgång till ren energi, något som fortfarande är en dröm i många delar av världen.

Jag ser stora likheter mellan våra länder även när det kommer till utmaningarna. Sverige och Finland har små hemmamarknader och är beroende av internationella export- och leveranskedjor. Vår sammanlagda befolkningsmängd är cirka 3 procent av EU:s befolkning och motsvarar knappt 5 procent av USA:s befolkning. Små hemmamarknader fördröjer kommersialiseringen och uppskalningen av lösningarna.

Våra kompetenser kompletterar även de varandra. Finland kan lära sig av Sverige om plattformsekonomi, global konsumentverksamhet och varumärkesbyggande. Finland har stark kompetens inom områden som kärnenergi och kärnsäkerhet, en viktig del i kampen mot klimatförändringen och för att ta oss ur energikrisen.

Gemensam kraftsamling

Efter att ha studerat förutsättningarna en tid har jag kommit till slutsatsen att det är nära en ’match made in heaven’. Men vad behövs för att ta oss vidare till ett starkare nordiskt samarbete på energisidan?

Genom en kraftsamling mellan våra forskningsorganisationer kan vi, i samverkan med det nordiska näringslivet, skapa satsningar och projekt som kommer att påskynda processen att ta i bruk ny teknik, skapa nya innovationer med låga koldioxidutsläpp och påskynda kommersialiseringen och skalningen av forskningsresultaten. Ett närmare samarbete skulle till exempel kunna bidra till utvecklingen av AI-baserade lösningar, som medför konkurrenskraft och lönsamhet till exempel när det gäller att dra nytta av den lokala energiproduktionen, den flexibla och effektiva energianvändningen eller lösningar inom väteekonomin.

Om vi kombinerar våra nordiska resurser kan vi skapa gemensamma piloter och demonstratorer och därmed påskynda genomslagskraften av nya lösningar och skapa effektiva förebilder för världen. Och samtidigt kommer vi stärka våra energisystems motståndskraft mot yttre störningar. 

Min motsvarighet, Jussi Manninen, Executive Vice President, Carbon neutral solutions, VTT och jag ser fram emot ett tätare samarbete med våra kollegor på VTT och hoppas på fler satsningar med nordiska förtecken från våra energipolitikers håll. 

Marco Lucisano,
Divisionschef Samhällsbyggnad
RISE Research Institutes of Sweden