Revolution väntar för anläggningstransporter i våra städer

Sveriges och Europas städer växer så det knakar. För att förtätade städer ska kunna fungera för fler invånare måste nya bostäder, ny kollektivtrafik och ny infrastruktur byggas, både ovan och under jord. För detta krävs stora byggprojekt, som kommer att pågå i många år, vilka i sin tur kräver tunga lastbilstransporter.

Utsläppen från lastbilstransporter skall minska drastiskt

Lastbilstransporter generellt står för nära 10% av Sveriges nationella klimatutsläpp (2021) och 50% av utsläppen i städer. Byggsektorn står för hela 17% av de nationella utsläppen men samtidigt bidrar byggsektorn med cirka 10% till Sveriges BNP. Nu pågår forskning för att effektivisera lastbilar för byggtransporter. Så kallade High Capacity Transports (HCT) eller Högkapacitetsfordon har testats med stor framgång i både Sverige och Finland för timmer- och styckegodshantering och i Finland har man implementerat dessa ekipage och har även en särskild bruttoviktstabell för femaxlade lastbilar.

Nu har en vidareutvecklad variant av detta femaxlade koncept testats i Sverige, i norra Djurgårdsstaden i Stockholm sedan 2023. Dessa lastbilar är ca 11 meter långa (12 meter är max längd för en singellastbil i Sverige), anpassade för städer och kan lasta dubbel last jämfört med en referenslastbil för masstransporter. Se även HCT-City – Effektiva transporter i staden med HCT-lösningar

Regelverken måste ändras och bli mer flexibla

Potentialen med effektivare lastbilar är mycket stor men det krävs snabba regeländringar. HCT-lastbilar har högre bruttovikt än tillåtet men har fler axlar och axeltrycken per axel ökar därför inte. Dock ökar totalvikten, vilket innebär att vissa broar kan behöva certifieras om eller i vissa fall förstärkas. Eftersom lastkapaciteten kan fördubblas i kommuner som idag har BK2 (Bärighetsklass 2), är hypotesen att det leder till färre lastbilstransporter och därmed kan CO2-utsläppen minska med upp till 40% per transporterat ton. Lastbilstransporterna kan då halveras, lönsamheten förbättras i branschen, problemet med förarbrist åtgärdas, trafiksäkerheten förbättras och ännu en svensk exportsuccé kan därmed se dagens ljus. 

Förenkla dispensprocessen

Problemet idag är att dessa tyngre fordon inte får framföras i våra städer utan dispenser. Dispenser får bara tillämpas för forskningsprojekt eller odelbart gods (som hela huselement, delar till vindkraftverk etc). Eftersom det finns en stor samhällsnytta med effektivare anläggningsfordon för transport av grus, lera och sten behöver beslutsfattare och kommuntjänstemän förstå och hjälpa till med att kommunicera nyttan med HCT fordon. Idag krävs ett tidsödande dispensarbete för att överhuvudtaget få använda dessa effektivare fordon i våra städer. Vi föreslår att man gör som i Finland och Danmark och tillåter femaxlade HCT fordon. En ny BK-tabell för 5-axlade singelfordon bör tas fram på vissa förutbestämda rutter utan dispenser, så länge axeltrycken inte ökar. I de fall dessa fordon måste köras över broar och infrastruktur som är extra känslig för höga bruttovikter kan förenklade dispenser, s.k. notifikation, ges om fordonen använder digitala verktyg (Intelligent Access, Geofencing etc.) för att säkerställa att de körs på föreskrivna rutter, med rätt axelvikter och rätt hastigheter.  

Först då dessa åtgärder är på plats kommer det att kunna skapas en fungerande marknad för dessa fordon och fordonstillverkare kan börja tillverka och sälja dem i större volymer. Femaxlade HCT-fordon som drivs av nya bränslen eller batterier kan då också bli ett snabbt och viktigt bidrag i Sveriges resa mot ett fossilfritt samhälle.

Ställ funktionskrav vid upphandling av entreprenader 

Vid upphandling av större byggprojekt finns stora möjligheter att ställa funktionskrav på transporternas spårbarhet, effektivitet, miljöpåverkan och trafiksäkerhet (exempelvis att hålla sig inom gällande hastighetsgränser). Upphandlande enhet skulle exempelvis kunna ställa utvärderingskriterier förutom på själva kostnaden även på uppdragets miljöpåverkan per tonkilometer, på hur mycket trafikrörelse som genereras, när transporterna bör gå på dygnet (utanför rusningstrafik), samt hur fordonen följs upp (digitalt). Detta skulle kunna öppna för femaxlade HCT-fordon och därmed minska antalet lastbilar.

Oavsett om framtidens lastbilar kommer att drivas av batterier, bränsleceller, gas eller biobränslen så kommer effektivare HCT-fordon att kunna bidra till en drastisk effektivitetsförbättring. Därför krävs nu handling från politiker, tjänstemän och beslutsfattare på regional och nationell nivå. Vi bistår gärna med stöd och expertkompetens.