Sverige behöver en koordinerad och hållbar livsmedelsberedskap

Den 16 maj lämnade RISE in ett inspel till utredningen ”Livsmedelberedskap för en ny tid”, med synpunkter och förslag som vi ser är avgörande på både kort och lång sikt för en stark svensk livsmedelsberedskap.  

Beredskapsfrågan behöver hanteras tillsammans med klimat- och biodiversitetsfrågor och andra stora samhällsutmaningar. Vi behöver även kunna väga av både de lokala, nationella och globala perspektiven och vi behöver bygga ett samhälle som är både robust och resilient.

En viktig del i det robusta och resilienta samhället är en svensk livsmedelsbransch som är både lönsam och konkurrenskraftig. För att upprätthålla en fungerande livsmedelsproduktion behöver vi även säkerställa andra samhällsviktiga funktioner som energi-och vattenförsörjning, IT, telekommunikationer, betalsystem, transporter och logistik för att nämna några funktioner.

De utmaningar vi står inför nu har det gemensamt, att en enskild aktör inte kan lösa dem på egen hand. Här ser vi att RISE kan ta en viktig roll. Vår styrka är att vi kombinerar djup och tillämpad forskning med en kunskap om hur man arbetar tvärdisciplinärt, konkret och koordinerande. RISE har ett uppdrag från staten "Att vara internationellt konkurrenskraftiga och att verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse, samt att främja offentlig sektors förnyelse och förmåga att bidra till lösningar på samhällets utmaningar tillsammans med näringslivet”*. RISE har en lång tradition av att samverka med både det offentliga och näringslivet, och där vi har breda kontaktnät. Vi ser därför att RISE både kan och ska bidra i arbetet att rusta Sverige kring en Livsmedelsberedskap för en ny tid. 

Här följer några centrala synpunkter från vårt inspel:

1. Inkludera prevention för att mildra eller undvika kris. Det är centralt att inte glömma bort hållbarheten i framtida beredskapssatsningar. En god preventiv beredskap kan främja hållbarhet och konkurrenskraft i näringsliv och samhälle genom exempelvis ökad diversifiering, ökad robusthet och resiliens. Den kan även underlätta livsmedelsproduktion och lager i hela landet, optimera markanvändning, osv. Att vi på samhälls-, företags-och individnivå blir mer motståndskraftiga och förberedda redan innan kris eller krig, ger oss en bättre grund att stå på och innebär därmed ett bättre beredskapsläge. Genom preventiva insatser kan mer akuta beredskapsåtgärder mildras eller undvikas vilket gör samhället bättre rustat att hantera en kris, både på kort och lång sikt. 
    
2. Det behöver gå snabbt! Beredskap inom livsmedelsområdet och andra områden behöver åstadkommas skyndsamt. Det är därför av allra största vikt att kommande forsknings- och innovationssatsningar lägger stor vikt vid tillämpning och nyttiggörande. Tillämpad forskning har en nyckelroll att spela när ny kunskap för beredskapsområdet tas fram och här kan RISE bidra.
    
3. Kravställ beredskap på motsvarande sätt som hållbarhet i offentliga medel. Det är av största vikt att beredskap integreras i de satsningar som görs framåt. RISE välkomnar därför utredningens förslag om ytterligare FoI-satsningar, men vill också framhäva behovet av att satsningarna bör beakta både beredskap och andra önskvärda effekter så som ökad hållbarhet, konkurrenskraft, produktionskapacitet och diversifiering. Detta bör även gälla företagsfrämjande insatser och uppdrag.
    
4. Det behövs en operativ sambandsfunktion. Utredningen pekar på kommunerna som viktiga aktörer för livsmedelsberedskap och dagens uppdrag föreslås även att utökas. Det finns dock en stor variation inom landets 290 kommuner i hur långt de har kommit i beredskapsarbetet samt vad de, utifrån sin lokala och regionala kontext, behöver fokusera på. Dessutom, oavsett hur långt en enskild kommun kommit eller vilka resurser det finns att lägga på beredskapsinsatser så kan kostnadseffektivisering uppnås, när varje enskild inte behöver uppfinna hjulet själva. 

Sambandsfunktionen skulle kunna:

• underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte, nationellt och internationellt
• ge tillgång till nationella och internationella nätverk 
• agera resurslots för exempelvis test- och demo, expertis, kompetensutveckling
• underlätta att agera tillsammans med övriga i (beredskaps)systemet 

En av de viktigaste sakerna som vi ser för att skapa ökad konkurrenskraft och resiliens är förbättrad kunskapsöverföring från forskning till tillämpning. Ett exempel är RISE pågående uppbyggnad av ett kunskapsnav för animalieproduktion. Vi ser ett stort värde av en kunskapsmäklande funktion för att: 

• mäkla ny och befintlig kunskap, och för kunskapsutbyte mellan forskning och näringsliv/samhälle inklusive offentlig sektor 

RISE förordar därför en sambandsfunktion i första hand för kommunernas samordningsbehov av livsmedelsförsörjning. En sådan funktion saknas idag och ligger inte i någon myndighets uppdrag. RISE tar gärna rollen som nationell samordnare tillsammans med andra relevanta aktörer. RISE driver idag flera koordinerande verksamheter, exempelvis SAMLA Sverige och Måltid Sverige, där vi även bidrar regionalt med vår forsknings- och innovationskompetens. Dessa insatser skulle kunna byggas vidare på med finansiering och nationellt uppdrag.

*https://www.regeringen.se/myndigheter-med-flera/rise-research-institutes-of-sweden-ab-rise/