Vad hände efter 2000-talets energikris i Kalifornien?

Den som har sett dokumentären ”Enron: The smartest guy in the room” känner till att Kalifornien under början av 2000-talet hade allvarliga problem med effektbrist som ledde både till blackouts och roterande strömavbrott. Detta orsakade betydande ekonomiska förluster för både privatpersoner och företag. Kalifornien har generellt sett väldigt höga effekttoppar under årets varmaste dagar på grund av mycket luftkonditionering. Men det som utlöste krisen berodde också på marknadsmanipulation som flera stora energibolag anklagades för, främst det skandalomsusade Enron.

Mitt intresse för Kaliforniens energisystem och dess historia kommer från när jag var gästforskare på Lawrence Berkeley Nation Lab. Där hade man, till följd av energikrisen, startat forskningscentret Demand Response research Center. Jag hade förmånen att vara del av forskarteamet som tog fram studien 2025 California Demand Response Potential Study – Charting California’s Demand Response Future vars resultat har legat till grund för policy och lagstiftning i delstaten. 

Åtgärder och införande av användarflexibilitet

Som svar på Kaliforniens energikris implementerades flera åtgärder och strategier för att motverka effektbrist, hålla nätet stabilt samt hålla nere produktions- och distributionskostnader. Dels infördes nya prissättningsmodeller för el- och effektanvändning. På användarsidan infördes också demand response (användarflexibilitet på svenska), vilket innebär att kunder avstår elanvändning eller styr om den till tider då elsystemet är mindre ansträngt. Några av de åtgärder som infördes under 2000-talet var:

• Det blev obligatorisk med ”time-of-use” prissättning och effekttaxa för alla kommersiella och industriella kunder över 200 kW. 
• Elbolagen sökte personligen upp kunder med effektuttag över 500 kW för att förklara möjligheterna med användarflexibilitet.
• Elbolag och aggregatorer ingick avtal för att kunna rekrytera ytterligare flexibilitetsresurser från kunder med ett effektuttag mellan 200-500 kW.
• Senare infördes även Critical Peak Pricing för alla kunder över 200 kW som inte redan ingick i ett användarflexibilitetsprogram. 
   

Från manuell till automatiserad användarflexibilitet

Initialt genomfördes användarflexibiliteten helt manuellt. Inför en förväntad effekttopp i nätet ringde man upp kunden som man hade tecknat avtal med så att de kunde avstå eller minska sin elanvändning under effekttoppen. Detta i sin tur ledde till utvecklingen av ett öppet och standardiserat kommunikationsprotokoll, kallat OpenADR (Open Automated Demand Response), vilket möjliggjorde automatiskt bortstyrning av kunders effektanvändning enligt överenskommelse.

De avtal som tecknas mellan elleverantör och kund kan tillexempel reglera hur många gånger leverantören får utnyttja flexibilitetsresursen, hur stor effekt och under hur lång tid leverantören får styra ned eller flytta effektanvändning. Denna utveckling och automatisering möjliggör också ett större användningsområde för flexibilitetstjänster som nu inte bara används för att kapa effekttoppar. Idag används det också för att skapa flexibilitet i nätet som behövs för att kunna introducera en större andel förnyelsebar och variabel energiproduktion. 

Vad har vi lärt oss?

Lärdomar som har lyfts kring enerigkrisen i Kalifornien handlar också om vikten av information. Både att det finns information att tillgå och att den är korrekt, att den kommer i tillräckligt god tid och att den når mottagare som är införstådda med vad som ska ske. Utbildning före en akut kris är också alltid en god investering, oavsett om det är privatpersoner eller ansvariga myndigheter och företag som avses. Det behövs också en mångfald av tekniska kanaler för att säkerställa att informationen når fram.

Jag tror inte att vi kan kopiera lösningar rak av från Kalifornien, men det finns kanske lärdomar att hämta när vi går vidare i vår utveckling mot ett mer förnyelsebart energisystem som också oundvikligen kommer ha en större andel variabel energiproduktion.

För den som vill veta mer om skillnader mellan energisystemet i Kalifornien och Sverige så diskuterar jag det djupare i artikeln Comparing energy systems in California and Sweden: A pilot-study to further develop a methodology for prediction of overall demand response potential in Northern Europe.