Systemförändring med lokalt delad energi - Resultat

D5.1 Hantering av energifrågor under markanvisningsprocessen
i Tamarinden

Sammanfattning: Örebro kommun har som markägare av området Tamarinden drivit en markanvisningsprocess enligt Örebros egna modell ”Örebromodellen” för att tillsammans med fem byggaktörer forma området utifrån kommunens och samarbetspartners uppsatta ambitioner. Visionen har bl.a. varit att bygga en stadsdel där husen ska kunna reducera, producera, lagra och dela energi på ett helt unikt sätt. Då kommuner inte får ställa tekniska särkrav byggdes markanvisningen upp på att hitta aktörer som ville vara med och forma Tamarindens energilösning utan att ställa några krav. Detta visade sig efter en tid vara svårare än tänkt, då bl.a. statliga investeringsbidrag var utformade på ett sätt som satte Tamarindens visioner i gung. Kommunen har under processens gång därför fått skärpa kraven på energilösningen i dialog med byggaktörerna så att ambitionerna för området har kunnat leva kvar. Kommunen har dessutom fått tagit fram en modell med syftet att säkerställa att byggaktörernas fastighetsspecifika energilösningar fungerar ihop med den gemensamma energilösningen och införlivat denna i markanvisningsprocessen. En viktig lärdom som dragits är att innovationsprojekt likt Tamarinden kommer behöva formas successivt, men att tydlighet är oerhört viktigt för att få visioner att bli verklighet.

Läs leveransen i sin helhet i dokumentet nedan. 

D5.2 Arbetsprocessen för energisamverkan i Tamarinden

Sammanfattning: Arbetet med Tamarindens energisystem har pågått sedan 2019 då Örebro Kommun, Örebrobostäder AB (ÖBO) och E.ON inledde ett samarbete i syftet att skapa förutsättningar för en ny energismart stadsdel i Örebro. Arbetet mynnade ut i den Klimat- och energiambition som har lagt grunden för områdets vision att reducera, producera, lagra och dela energi via två lokala distributionsnät, ett för värme och ett för el. 

2020 genomförde kommunen en markanvisningsprocess av Tamarindens 10 fastigheter som mynnade ut i fem byggaktörer som tillsammans skulle vara med och bidra till att projektets mål uppfylldes (se projektrapport D5.1).

För att bana väg för Tamarinden har ett antal utredningar tagits fram och påverkansarbete har genomförts för att bl.a. förändra IKN-lagstiftningen, som styr vem som får lägga ned elkablar i mark, och skattelagstiftning.

Sedan våren 2021 har projektet Tamarinden en formaliserad process, ”energisamverkansprocessen", för att styra upp det arbete som sker för att nå den ambition som finns för stadsdelens energisystem. Målet med energisamverkansprocessen är att säkerställa att projektets mål som finns i Klimat- och energiambitionen förverkligas. Örebro kommun är utsedd som processledare för energisamverkansprocessen och de fem byggaktörerna sitter på 1/5 beslutsmandat var. Arbetet i Energisamverkansprocessen bedrivs i fem olika arbetsströmmar; elsystem, värmesystem, informationsplattform, marknads- och optimeringsmodell samt legal form.

Målet är att energisamverkan ska omformas till en gemensamhetsanläggning för ägande av distributionsnäten och som ska förvaltas av en permanent energigemenskap (Samfällighetsförening) där alla fastighetsägare i Tamarinden ska ingå (se projektrapport D5.4).

Läs leveransen i sin helhet i dokumentet nedan. 

D6.1 Val av organisationsform och underlag till beslut i Hammarby Sjöstad

Sammanfattning: Energigemenskapen i Hammarby Sjöstad planeras att bildas som en ekonomisk förening, vilket även föreslås av Energimarknadsinspektionen då det är en enkel organisationsform som inte medför en stor mängd administration. En möjlig nackdel med ekonomisk förening som organisationsform att det kan resultera i en del tidskrävande arbete för styrelsen, men ambitionen är att skapa ett ramverk för effektiv organisering samt att att styrelsen i den framtida energigemenskapen kan kompenseras ekonomiskt för sitt arbete.

D3.1 Dagens lagstiftning

Får man dela el hur som helst, och hur hanteras energigemenskaper i reglerna? En initial kartläggning av dagens lagstiftning återfinns i presentationen nedan 

D5.4  Val av organisationsform i Tamarinden

Sammanfattning: För att nå målen för Tamarinden samverkar byggaktörerna i Tamarinden via ett konsortium (energisamverkan) som processleds av Örebro kommun. Under projektets gång har energisamverkan formaliserats i två konsekutiva samverkansavtal för att säkra projektets framdrift.

Det långsiktiga målet är att energisamverkan ska övergå till en så kallad ”energigemenskap”. Som legal form har ett inriktningsbeslut tagits av byggaktörerna att den långsiktiga formen för ”energisamverkan” i Tamarinden ska vara i form av en gemensamhetsanläggning (GA) för ägande av distributionsnäten och som ska förvaltas av en permanent ”energigemenskap”, en samfällighetsförening, där alla fastighetsägare i Tamarinden ska ingå.

Bakgrunden till varför en samfällighetsförening för förvaltning av områdets GA valts som den legala formen för energisamverkan/”energigemenskapen” baseras på att de tio fastigheterna i Tamarinden ska äga två distributionsnät och att formen ska hållas så enkel som möjligt och att samverkan ska fortsätta även om en fastighet byter ägare. Då vi saknar tydlighet i nationell lagstiftning kring energigemenskaper har vi för Tamarinden valt att gå på den form som vi anser passar Tamarinden förutsättningar bäst och hittat en form som det finns tydlighet kring i svensk lagstiftning och som bevisat fungerar för ägande av distributionsnät.

D2.1 Sociala hinder & drivkrafter i ett inledande skede av två svenska energigemenskaper

Omställningen mot ett förnybart energisystem har inom EU gjort energigemenskaper högaktuella sedan två direktiv, Förnybarhetsdirektivet och Elmarknadsdirektivet, beskrivit dessa som ett sätt att dela och göra gemensamma investeringar i lokala energiresurser. Denna studie tittar på två svenska piloter av begynnande energigemenskaper, Tamarinden och Hammarby Sjöstad, och har ett särskilt fokus på sociala hinder och drivkrafter för bildandet av dessa, vilket exempelvis inkluderar hur samverkan sker mellan deltagande aktörer. Syftet med studien är såldes att undersöka aktörers syn på att medverka i, eller bidraga till, energigemenskaper i ett inledande skede. Tamarinden är ett nybyggnadsområde i Örebro som inkluderar fem olika byggaktörer och leds av Örebro kommun. Hammarby Sjöstad är ett befintligt bostadsområde i Stockholm som inkluderar bostadsrättsföreningar samt näringsidkare, där initiativet kommer från intresseorganisationen ElectriCITY. I studien har under 2022 byggaktörer, bostadsrättsföreningar och näringsidkare intervjuats, samt respektive energi- och nätbolag i de två områdena. Resultaten visar att det finns flera drivkrafter till att delta i en energigemenskap såsom att erhålla ekonomiska fördelar, minska energianvändning, ökad hållbarhet samt innovationskraft. Olika förutsättningar i piloterna och hos de medverkande aktörerna har dock stor betydelse för möjligheten till aktivt deltagande samt i vilken grad energigemenskapen upplevs möjliggöra olika nyttor. De inkluderar storlek och ekonomisk situation hos aktörerna, fysiska förutsättningar såsom yta för installationer, kunskaper och erfarenheter av energiprojekt, och i vilken utsträckning det finns erfarenheter och vilja till samskapande. Dessa olikheter kan också vara en tillgång just vid delandet av lokala resurser då enskilda aktörers olika förutsättningar kan komplettera varandra. Hinder inkluderar en ökad komplexitet då samverkan krävs mellan flera olika aktörer, vilket är särskilt utmärkande för det initiala skedet vid bildandet som kräver stort engagemang och förtroendeskapande processer. Andra hinder rör osäkra investeringar, framtida marknadsutveckling och hur kostnads- och intäktströmmarna ser ut, samt hur delning kommer te sig i praktiken med liknande brukarprofiler, liksom hur engagemanget upprätthålls på sikt i energigemenskapen. I det initiala skedet är det tydligt att en avgörande faktor har varit de koordinerande och drivande aktörerna i båda piloterna. I Hammarby Sjöstads fall är denna organisation ElectriCITY och viktiga beståndsdelar i detta ledarskap har varit kunskapsförmedling, leverantörsnätverk samt aktiviteter för att främja deltagande och engagemang hos de boende i området. För Tamarinden är det Örebro kommun tillsammans med ÖrebroBostäder som lett processen framåt där framtagande av kunskaper för beslutsunderlag samt en formell samverkansstruktur för de olika byggaktörerna har varit viktiga. De intervjuade energi- och nätbolagen följer utvecklingen av energigemenskaper med intresse och försöker hitta sin roll relaterat till dessa lokala organisationer. Dock lyfts ett antal utmaningar rörande kunskaps- och ansvarsfrågor kring investeringar, drift av det lokala energisystemet samt effekter på det kringliggande elnätet från energigemenskaperna. Slutligen finns det i denna studie en mängd insikter och en bredd i både förutsättningar och typer av aktörer som ingår i de båda piloterna vilket tillsammans med forskningsprojektets övriga resultat och uppföljande studier bereder väg för konkreta medskick till aktörer och organisationer som önskar bilda energigemenskaper i framtiden.

D5.5 Underlag för affärsmodell/marknadsmodell i Tamarinden 

För att få ut största möjliga ekonomiska nyttor med energidelningen i Tamarinden ska en marknads- och optimeringsmodell för hela Tamarinden utvecklas. Modellen ska fungera för både intern energidelning/handel mellan fastigheterna i Tamarindens energigemenskap och med de externa näten. 

• Ett forskningsinitiativ har formats där Tamarindens byggaktörer + Örebro kommun har inlett ett samarbete med RISE. Syftet är att bevaka utlysningar och lämna in projektansökningar för extern finansiering när det öppnas de för Tamarindens ändamål rätta utlysningarna. Önskemålet är att utveckla en modell att utvärderas i en pilot som Tamarinden. Ambitionen är att forskningsresultatet ska paketera modellen, som bygger på öppen källkod, och tillgängliggöra den för olika intressenter. Status är att en sådan utlysning av Energimyndigheten identifierades men ansökan fick avslag. Projektets ambition är att fortsätta bevaka de utlysningar som öppnas.
• Parallellt med ovanstående finns en plan för att inleda dialoger med tänkbara tjänsteleverantörer (LSO) med intresse av att kommersialisera piloten och tillhandahålla en fortlöpande lokal systemoptimeringstjänst till Tamarindens energigemenskap. Tänkbara tjänsteleverantörer har identifierats och status är att inleda kontakter med dessa.