Systemförändring med lokalt delad energi - Resultat

Delleveranser och slutrapport

Nedan finns alla publicerade delleveranser och slutrapport från Systemförändring med lokalt delad energi 

D5.1 Hantering av energifrågor under markanvisningsprocessen
i Tamarinden

Sammanfattning: Örebro kommun har som markägare av området Tamarinden drivit en markanvisningsprocess enligt Örebros egna modell ”Örebromodellen” för att tillsammans med fem byggaktörer forma området utifrån kommunens och samarbetspartners uppsatta ambitioner. Visionen har bl.a. varit att bygga en stadsdel där husen ska kunna reducera, producera, lagra och dela energi på ett helt unikt sätt. Då kommuner inte får ställa tekniska särkrav byggdes markanvisningen upp på att hitta aktörer som ville vara med och forma Tamarindens energilösning utan att ställa några krav. Detta visade sig efter en tid vara svårare än tänkt, då bl.a. statliga investeringsbidrag var utformade på ett sätt som satte Tamarindens visioner i gung. Kommunen har under processens gång därför fått skärpa kraven på energilösningen i dialog med byggaktörerna så att ambitionerna för området har kunnat leva kvar. Kommunen har dessutom fått tagit fram en modell med syftet att säkerställa att byggaktörernas fastighetsspecifika energilösningar fungerar ihop med den gemensamma energilösningen och införlivat denna i markanvisningsprocessen. En viktig lärdom som dragits är att innovationsprojekt likt Tamarinden kommer behöva formas successivt, men att tydlighet är oerhört viktigt för att få visioner att bli verklighet.

Läs leveransen i sin helhet i dokumentet nedan. 

D5.2 Arbetsprocessen för energisamverkan i Tamarinden

Sammanfattning: Arbetet med Tamarindens energisystem har pågått sedan 2019 då Örebro Kommun, Örebrobostäder AB (ÖBO) och E.ON inledde ett samarbete i syftet att skapa förutsättningar för en ny energismart stadsdel i Örebro. Arbetet mynnade ut i den Klimat- och energiambition som har lagt grunden för områdets vision att reducera, producera, lagra och dela energi via två lokala distributionsnät, ett för värme och ett för el. 

2020 genomförde kommunen en markanvisningsprocess av Tamarindens 10 fastigheter som mynnade ut i fem byggaktörer som tillsammans skulle vara med och bidra till att projektets mål uppfylldes (se projektrapport D5.1).

För att bana väg för Tamarinden har ett antal utredningar tagits fram och påverkansarbete har genomförts för att bl.a. förändra IKN-lagstiftningen, som styr vem som får lägga ned elkablar i mark, och skattelagstiftning.

Sedan våren 2021 har projektet Tamarinden en formaliserad process, ”energisamverkansprocessen", för att styra upp det arbete som sker för att nå den ambition som finns för stadsdelens energisystem. Målet med energisamverkansprocessen är att säkerställa att projektets mål som finns i Klimat- och energiambitionen förverkligas. Örebro kommun är utsedd som processledare för energisamverkansprocessen och de fem byggaktörerna sitter på 1/5 beslutsmandat var. Arbetet i Energisamverkansprocessen bedrivs i fem olika arbetsströmmar; elsystem, värmesystem, informationsplattform, marknads- och optimeringsmodell samt legal form.

Målet är att energisamverkan ska omformas till en gemensamhetsanläggning för ägande av distributionsnäten och som ska förvaltas av en permanent energigemenskap (Samfällighetsförening) där alla fastighetsägare i Tamarinden ska ingå (se projektrapport D5.4).

Läs leveransen i sin helhet i dokumentet nedan. 

D6.1 Val av organisationsform och underlag till beslut i Hammarby Sjöstad

Sammanfattning: Energigemenskapen i Hammarby Sjöstad planeras att bildas som en ekonomisk förening, vilket även föreslås av Energimarknadsinspektionen då det är en enkel organisationsform som inte medför en stor mängd administration. En möjlig nackdel med ekonomisk förening som organisationsform att det kan resultera i en del tidskrävande arbete för styrelsen, men ambitionen är att skapa ett ramverk för effektiv organisering samt att att styrelsen i den framtida energigemenskapen kan kompenseras ekonomiskt för sitt arbete.

D3.1 Dagens lagstiftning

Får man dela el hur som helst, och hur hanteras energigemenskaper i reglerna? En initial kartläggning av dagens lagstiftning återfinns i presentationen nedan 

D5.4  Val av organisationsform i Tamarinden

Sammanfattning: För att nå målen för Tamarinden samverkar byggaktörerna i Tamarinden via ett konsortium (energisamverkan) som processleds av Örebro kommun. Under projektets gång har energisamverkan formaliserats i två konsekutiva samverkansavtal för att säkra projektets framdrift.

Det långsiktiga målet är att energisamverkan ska övergå till en så kallad ”energigemenskap”. Som legal form har ett inriktningsbeslut tagits av byggaktörerna att den långsiktiga formen för ”energisamverkan” i Tamarinden ska vara i form av en gemensamhetsanläggning (GA) för ägande av distributionsnäten och som ska förvaltas av en permanent ”energigemenskap”, en samfällighetsförening, där alla fastighetsägare i Tamarinden ska ingå.

Bakgrunden till varför en samfällighetsförening för förvaltning av områdets GA valts som den legala formen för energisamverkan/”energigemenskapen” baseras på att de tio fastigheterna i Tamarinden ska äga två distributionsnät och att formen ska hållas så enkel som möjligt och att samverkan ska fortsätta även om en fastighet byter ägare. Då vi saknar tydlighet i nationell lagstiftning kring energigemenskaper har vi för Tamarinden valt att gå på den form som vi anser passar Tamarinden förutsättningar bäst och hittat en form som det finns tydlighet kring i svensk lagstiftning och som bevisat fungerar för ägande av distributionsnät.

D2.1 Sociala hinder & drivkrafter i ett inledande skede av två svenska energigemenskaper

Omställningen mot ett förnybart energisystem har inom EU gjort energigemenskaper högaktuella sedan två direktiv, Förnybarhetsdirektivet och Elmarknadsdirektivet, beskrivit dessa som ett sätt att dela och göra gemensamma investeringar i lokala energiresurser. Denna studie tittar på två svenska piloter av begynnande energigemenskaper, Tamarinden och Hammarby Sjöstad, och har ett särskilt fokus på sociala hinder och drivkrafter för bildandet av dessa, vilket exempelvis inkluderar hur samverkan sker mellan deltagande aktörer. Syftet med studien är såldes att undersöka aktörers syn på att medverka i, eller bidraga till, energigemenskaper i ett inledande skede. Tamarinden är ett nybyggnadsområde i Örebro som inkluderar fem olika byggaktörer och leds av Örebro kommun. Hammarby Sjöstad är ett befintligt bostadsområde i Stockholm som inkluderar bostadsrättsföreningar samt näringsidkare, där initiativet kommer från intresseorganisationen ElectriCITY. I studien har under 2022 byggaktörer, bostadsrättsföreningar och näringsidkare intervjuats, samt respektive energi- och nätbolag i de två områdena. Resultaten visar att det finns flera drivkrafter till att delta i en energigemenskap såsom att erhålla ekonomiska fördelar, minska energianvändning, ökad hållbarhet samt innovationskraft. Olika förutsättningar i piloterna och hos de medverkande aktörerna har dock stor betydelse för möjligheten till aktivt deltagande samt i vilken grad energigemenskapen upplevs möjliggöra olika nyttor. De inkluderar storlek och ekonomisk situation hos aktörerna, fysiska förutsättningar såsom yta för installationer, kunskaper och erfarenheter av energiprojekt, och i vilken utsträckning det finns erfarenheter och vilja till samskapande. Dessa olikheter kan också vara en tillgång just vid delandet av lokala resurser då enskilda aktörers olika förutsättningar kan komplettera varandra. Hinder inkluderar en ökad komplexitet då samverkan krävs mellan flera olika aktörer, vilket är särskilt utmärkande för det initiala skedet vid bildandet som kräver stort engagemang och förtroendeskapande processer. Andra hinder rör osäkra investeringar, framtida marknadsutveckling och hur kostnads- och intäktströmmarna ser ut, samt hur delning kommer te sig i praktiken med liknande brukarprofiler, liksom hur engagemanget upprätthålls på sikt i energigemenskapen. I det initiala skedet är det tydligt att en avgörande faktor har varit de koordinerande och drivande aktörerna i båda piloterna. I Hammarby Sjöstads fall är denna organisation ElectriCITY och viktiga beståndsdelar i detta ledarskap har varit kunskapsförmedling, leverantörsnätverk samt aktiviteter för att främja deltagande och engagemang hos de boende i området. För Tamarinden är det Örebro kommun tillsammans med ÖrebroBostäder som lett processen framåt där framtagande av kunskaper för beslutsunderlag samt en formell samverkansstruktur för de olika byggaktörerna har varit viktiga. De intervjuade energi- och nätbolagen följer utvecklingen av energigemenskaper med intresse och försöker hitta sin roll relaterat till dessa lokala organisationer. Dock lyfts ett antal utmaningar rörande kunskaps- och ansvarsfrågor kring investeringar, drift av det lokala energisystemet samt effekter på det kringliggande elnätet från energigemenskaperna. Slutligen finns det i denna studie en mängd insikter och en bredd i både förutsättningar och typer av aktörer som ingår i de båda piloterna vilket tillsammans med forskningsprojektets övriga resultat och uppföljande studier bereder väg för konkreta medskick till aktörer och organisationer som önskar bilda energigemenskaper i framtiden.

D5.5 Underlag för affärsmodell/marknadsmodell i Tamarinden 

För att få ut största möjliga ekonomiska nyttor med energidelningen i Tamarinden ska en marknads- och optimeringsmodell för hela Tamarinden utvecklas. Modellen ska fungera för både intern energidelning/handel mellan fastigheterna i Tamarindens energigemenskap och med de externa näten. 

• Ett forskningsinitiativ har formats där Tamarindens byggaktörer + Örebro kommun har inlett ett samarbete med RISE. Syftet är att bevaka utlysningar och lämna in projektansökningar för extern finansiering när det öppnas de för Tamarindens ändamål rätta utlysningarna. Önskemålet är att utveckla en modell att utvärderas i en pilot som Tamarinden. Ambitionen är att forskningsresultatet ska paketera modellen, som bygger på öppen källkod, och tillgängliggöra den för olika intressenter. Status är att en sådan utlysning av Energimyndigheten identifierades men ansökan fick avslag. Projektets ambition är att fortsätta bevaka de utlysningar som öppnas.
• Parallellt med ovanstående finns en plan för att inleda dialoger med tänkbara tjänsteleverantörer (LSO) med intresse av att kommersialisera piloten och tillhandahålla en fortlöpande lokal systemoptimeringstjänst till Tamarindens energigemenskap. Tänkbara tjänsteleverantörer har identifierats och status är att inleda kontakter med dessa.

D1.2 Förändrade förutsättningars påverkan på teknikval, mål och utfall i energigemenskaper

Denna rapport diskuterar hur förändrade förutsättningar kan påverka teknikval, mål och utfall i energigemenskaper. Förändrade förutsättningar kan vara exempelvis politiska styrmedel eller externa omvärldsfaktorer. Rapporten ingår i ett projekt där de två områdena Hammarby Sjöstad i Stockholm och Tamarinden i Örebro används som pilotprojekt. I pilotprojekten studeras legala förutsättningar, governancestrukturer, sociala hinder/drivkrafter och teknikval för elproduktion, värmeproduktion, energilager och energidelning. Tekniska systemval och ekonomiska drivkrafter är avgörande för hur olika energislag och energisystem kan samverka, vilket påverkar systemets komplexitet, optimering och lönsamhet.

Viktiga slutsatser är:
1. Energigemenskaper behöver utvecklas successivt och det behövs en initial fas där det finns utrymme för att forma visioner.
2. Mål och vision ska vara tydliga och inte för abstrakta. Målen ska samtidigt kunna ändras över tid för att anpassas till nya förutsättningar.
3. Vid skapandet av en energigemenskap är det viktigt att etablera en samverkansprocess så att alla aktörer arbetar mot samma mål och vision.
4. Målsättningar måste anpassas till respektive energigemenskaps unika förutsättningar.
5. Energigemenskaper bör använda en utvidgad systemgräns i förhållande till Boverkets byggregler som fokuserar på de enskilda byggnaderna. Den utvidgade systemgränsen ska inkludera samtliga fastigheter, byggnader och övriga energianvändare inom energigemenskapen.
6. Åtgärder som kan medföra stor nytta för samhället i stort är inte nödvändigtvis de mest fördelaktiga för energigemenskapen eller för de enskilda bostadsrätts-föreningarna.

D1.3 Techno-economic analysis of two energy communities in Sweden 

This study presents a techno-economic analysis of photovoltaic (PV) systems and battery
energy storage systems (BESS) for energy communities, using Hammarby Sjöstad and
Tamarinden in Sweden as case studies. The research focuses on evaluating selfconsumption (SC), self-sufficiency (SS), economic viability, and grid impacts under various configurations, including single PV, community-shared PV, and BESS scenarios. In Hammarby Sjöstad, implementing a community PV system improved SC and SS rates to 79.2% and 19.1%, respectively, yielding annual cost savings of €40,000 compared to
single PV installations. When adding BESS charged solely with excess PV, costs reduced further; allowing BESS grid charging lowered costs even more, though with higher battery degradation and a shorter operational lifespan. Similar trends were observed in Tamarinden, where community PV significantly increased SC and SS, reducing annual electricity costs. However, economic analysis through Net Present Value (NPV)
calculations indicated that, despite reducing electricity expenses, the scenarios including BESS showed lower profitability due to the increased cycling frequency and faster battery degradation, especially when grid charging was permitted. Power flow analysis highlighted the resilience of the Hammarby Sjöstad grid, even under high electric vehicle (EV) penetration. Conversely, in Tamarinden, grid stress reached critical levels with high PV penetration and EV loads due to the smaller capacity of its distribution network.
Overall, the results underscore the potential benefits of shared PV and BESS systems in improving SC and SS in energy communities, though careful consideration of grid capacity and battery degradation is essential for optimizing economic returns and network stability. This research provides valuable insights into the operational and economic impacts of integrating PV and storage in urban energy communities, with
implications for future large-scale sustainable energy systems.

D2.2 Uppföljning av sociala hinder och drivkrafter för energigemenskaper i två piloter

Rapporten är en uppföljning av en tidigare studie om sociala hinder och drivkrafter för energigemenskaper i två svenska pilotprojekt: Hammarby Sjöstad i Stockholm och Tamarinden i Örebro. Syftet är att belysa erfarenheter från involverade aktörer och fokusera på sociala aspekter som påverkar energigemenskaper. Studien baseras på fokusgruppsdiskussioner och intervjuer med aktörer i de två pilotprojekten samt energi- och nätbolag. Data samlades in under sommaren och hösten 2024.

D3.2 Lokalt delad el – juridiska utmaningar och möjligheter

I Sverige finns det för närvarande inga specifika regler för energigemenskaper. Energigemenskaper kan bildas enligt befintliga regler för exempelvis företag och föreningar, och kan kallas energigemenskap oavsett organisationsform. Det finns dock ingen främjande lagstiftning som riktar sig specifikt mot energigemenskaper, såsom bidrag eller skatteavdrag, och ingen legal definition som klargör vad en energigemenskap är. Avsaknaden av särskild lagstiftning ger å ena sidan flexibilitet, men kan å andra sidan leda till osäkerhet och missade möjligheter. Den här rapporten presenterar befintlig lagstiftning för energigemenskaper. 

D4.1 Affärsmodeller för energigemenskaper och tänkta värden 

För att förstå hur energigemenskaper kan fungera i energisystemet behöver vi också förstå vilka affärsmodeller som är aktuella för energigemenskaper och vilka värden dessa kan bidra till. Denna rapport går igenom både hur etablerade affärsmodeller med koppling till förnybar elproduktion och hur nya modeller som utvecklats specifikt för energigemenskaperna inom projektet kan bidra till olika värden som ses som centrala för energigemenskaper. Vi analyserar också skalbarhet och replikerbarhet för de nya modellerna för energigemenskaper.

D5.6 Erfarenheter från energigemenskaper från top down-process och lärdomar från detta 

Tamarinden är ett stadsdelsprojekt i Örebro kommun som tillkommit av hållbarhetsskäl. I uppdraget som kom från politiken fanns redan från första början tydliga riktlinjer att testa olika hållbara lösningar för att förhoppningsvis hitta några lösningar som kan tas vidare till framtida stadsbyggnadsprojekt. Nu när projektet pågått sedan 2019 kan vi se att några av delarna som görs i Tamarinden har en mycket stor potential att användas igen i andra delar av Örebro.

D6.2 Tekniska lösningar för Energigemenskap Hammarby Sjöstad

Denna rapport erbjuder en djupgående analys av den tekniska utvecklingen inom piloten i Hammarby Sjöstad och ger vägledning för både befintliga och framtida energigemenskaper.

Rapporten fokuserar särskilt på etableringen av Energigemenskap Hammarby Sjöstad (EGHS), som bildades 2023 och omfattar nio bostadsrättsföreningar som vill samarbeta för att minska sin energianvändning och sitt effektuttag, öka lokal solelproduktion och dela el virtuellt via befintliga elnät. Den belyser de tekniska utmaningar och lösningar som har varit en del av pilotprojektet, inklusive val och integration av tekniska
plattformar som ProptechOS och marknadsplattformen BRIKKS. En viktig del av rapporten är den tekniska arkitekturen som möjliggör effektiv hantering och delning av energidata mellan energigemenskapen, energigemenskapens medlemmar och tjänsteleverantörer.

D6.3 Affärslösningar för Energigemenskap Hammarby Sjöstad

Denna rapport innehåller en genomgång av affärsmässiga lösningar för piloten i Hammarby Sjöstad. Rapporten diskuterar de affärsmässiga aspekterna av Energigemenskap Hammarby Sjöstads (EGHS) utveckling och ger rekommendationer för andra energigemenskaper, samtidigt som den belyser de betydande juridiska
utmaningar som finns. Hammarby Sjöstad är ett internationellt riktmärke för hållbara stadsdelar och har genom medborgarinitiativet ElectriCITY Innovation skapat testbäddar inom energi, transport och cirkulär ekonomi. Genom samarbeten med bostadsrättsföreningar har över 60 föreningar fått viktiga verktyg för
energieffektivisering, vilket har resulterat i betydande energibesparingar och lägre kostnader.

D6.4 Erfarenheter från medborgarinitiativ för energigemenskaper 

Denna rapport innehåller en genomgång av erfarenheter från att skapa och utveckla en medborgardriven energigemenskap i Hammarby Sjöstad. Vägen fram till att bilda energigemenskapen var en lång process som inleddes långt innan själva organisationen började utformas. Under flera år har ElectriCITY tagit initiativ till att arrangera regelbundna Energimöten för representanter i bostadsrättsföreningarna i Hammarby Sjöstad. Dessa möten har under flera år fungerat som en plattform för att engagera invånare i energifrågor och främja samarbete kring hållbar energi på lokal nivå, med fokus på energieffektiviseringar och lönsamma investeringar. Redan för flera år sedan introducerades idén om att bilda en energigemenskap med målet att dela el, sänka
energikostnader och öka användningen av förnybar energi.

Slutrapport Systemförändring med lokalt delad energi

Projektet ”Systemförändring med lokalt delad energi” har utforskat energigemenskaper i två piloter, nybyggnadsområdet Tamarinden i Örebro och det befintliga området Hammarby Sjöstad i Stockholm. I piloterna testade och studerade vi legala förutsättningar, sociala hinder och drivkrafter och olika typer av governancestrukturer för energigemenskaper samt tekniska och affärsmässiga lösningar, och ekonomiska förutsättningar, för lokal produktion, lagring, delning och styrning av energi. Denna rapport sammanfattar alla delar av projektet och bygger på delrapporter som publicerats inom ramen för projektet.