Systemförändring med lokalt delad energi - Fokusområden
Inom projektet tittar vi på en mängd olika områden som vi behöver ta hänsyn till, påverka eller utveckla för att få till en systemförändring med energigemenskaper.
Det är de olika legala sätten att skapa energigemenskaper som finns och kommer att finnas som vi ska studera i projektet. Vi vill visa vad som är juridiskt möjligt inom energigemenskaper och också lyfta fram var och när lagstiftningen är ett hinder för utvecklingen inom området, påvisa nyttan med förändring i lagstiftning och att påverka att det faktiskt sker en lagändring.
Lagstiftningen är viktig för utvecklingen av energigemenskaper. Svensk lagstiftning på energiområdet bygger delvis på EU-rätt men EU-direktiv måste omsättas till nationell lagstiftning i respektive medlemsland.
Energimarknadsinspektionen har lämnat förslag på hur direktiven, inklusive bestämmelserna om energigemenskaper, ska genomföras i Sverige. Energimarknadsinspektionen har i Ren energi-rapporten föreslagit att en ny lag om energigemenskaper ska införas (Ei R2020:02). I en proposition den 17 mars 2022 bedömer dock regeringen att det inte behövs ny lagstiftning för att genomföra respektive direktivs regler om energigemenskaper, eftersom det redan utifrån dagens lagstiftning är möjligt att bilda sådana energigemenskaper. Regeringen påtalar samtidigt att det kan finnas skäl att i framtiden återkomma till frågan, eftersom det finns potentiellt positiva aspekter med energigemenskaper som eventuellt kan motivera ändringar av vissa regelverk (se prop. 2021/22:153 s. 112 f.).
En åtgärd som regeringen har gjort som underlättar för energigemenskaper är en ändring av IKN-förordningen. Fram tills januari 2022 var det inte möjligt att dela energi mellan bostadshus även om husen var belägna på samma fastighet och hade samma ägare. Nyligen beslutade regeringen om en ändring av IKN-förordningen som ökar möjligheterna att kunna dela energi. Undantaget innebär att det inte krävs nätkoncession för markkablar mellan en produktionsanläggning eller ett energilager för el och närliggande byggnader för att dela den producerade eller lagrade elen. Det gäller både inom samma fastighet och grannfastigheter. Det kommer att förenkla för en energigemenskap att dela den el som produceras i en produktionsanläggning mellan medlemmarna i gemenskapen.
För piloterna i projektet innebär det att energigemenskaper blir möjliga även mellan bostadshus och att det blir intressant att investera gemensamt i såväl mer lokalt producerad solel, lagring och i teknik som leder till energieffektivisering. Det kvarstår dock fortfarande legala aspekter som måste utredas, såsom hur skattelagstiftningen ska tillämpas på delning av energi inom en energigemenskap.
Vi undersöker och demonstrerar tekniska innovationer och systemlösningar som bidrar till lokal förnybar energi, kapar effekttoppar, öka flexibilitet och energibesparing. Omställningen av energisystemet med en ökad elektrifiering innebär att sektorerna transport, bygg och industri blir mer sammankopplade.
Innovationerna i detta projekt handlar om teknikval, systemintegration och sektorskoppling. Det vill säga hur skapar vi det bästa samspelet mellan teknikerna. Många delar finns redan, som solceller och batterilagring, men utmaningen är att välja, dimensionera och koppla ihop de smarta hållbara systemen och styra dem så att de fungerar såväl tekniskt som kommersiellt.
Vi vill titta på och demonstrera affärsmodeller som gör energigemenskaper ekonomiskt attraktiva och som bidrar till att nå energi- och miljömål. Det blir fler och fler aktörer, och utöver att hitta affärsmodeller som säkerställer ekonomisk lönsamhet, måste vi ta hänsyn till vilken slags teknik som ska användas och om det ska vara en eller flera aktörer som agerar spindeln i nätet. Alla inblandade måste kunna se en vinning i att vara med och påverka systemförändringarna.
Vi tittar också på hur olika governancestrukturer kan påverka utkomsten av affärsmodellerna: det kan ha stor betydelse om energigemenskaper initieras av staden (top down) eller från ett medborgarinitiativ (bottom up). En annan aspekt att ta hänsyn till är de mervärden som kan uppstå i nya affärsmodeller, alltså inte bara monetära nyttor som energigemenskaper kan generera, utan andra mer abstrakta nyttor för samhälle och individ. Det är också viktigt att dra slutsatser om i vilken kontext energigemenskaper är den optimala lösningen och i vilka sammanhang som andra lösningar är mer lämpliga.
Det finns många kundperspektiv i omställningen till ett hållbart energisystem. Såväl fastighetsägare som nätägare och techbolag kan sägas vara kunder. Hur ser de på energigemenskaper som en del av framtidens energisystem och vad finns det för utmaningar? I projektet vill vi titta på medborgarens och kundens roll i systemförändringen. En viktig aspekt är att individen är en del av omställningen och kommer att påverkas i slutändan. Frågor vi ställer oss är vad betyder det för individen att vara en del av den här typen av energigemenskaper? Och, hur kan medborgaren vara med och påverka? Påverkas individen på något sätt beroende på vem (staden eller medborgaren) som har initierat förändringen?Påverkas medborgarnas och aktörernas roll och inflytande av olika governancemodeller?
För att skala upp krävs ett helhetsperspektiv och det är därför som vi i projektet jobbar med en helhet ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. För att replikera och skala upp måste alla perspektiv vara uppfyllda. Ett exempel är att vi har lagstiftningen på plats för att skapa energigemenskaper men aktörerna är inte redo att samverka på ett nytt sätt. Då blir det omöjligt att få det att hända.
Vårt mål är att göra piloterna skalbara som nationella förebilder för energiomställningen i andra kommuner och bostadsföretag som i dag söker nya lösningar som kan bidra till att nå högt ställda klimatmål. De två piloter gör det relevant och intressant för en stor andel av den byggda miljön i Sverige. Det innebär att vi inom projektet får fram ny kunskap om olika governancemodeller eller styrmodeller och att helhet, delar och detaljer från detta projekt är kopierbart och replikerbart för ca 80 % av fastighetsmarknaden.