Vad är biomassans roll i framtidens energisystem?

En ökad användning av hållbart producerade biobränslen kommer att vara en viktig del i Sveriges väg mot nettonollutsläpp, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt höjs röster om att utnyttjandet av biomassa, närmare bestämt skogsråvara, som energikälla påverkar den biologiska mångfalden. 

– Biomassa i form av restprodukter från skogen är en viktig råvara för förnybar energi, inte minst inom EU där den står för en stor andel av den förnybara energi som används. Men vi behöver bli bättre och hitta nya och mer effektiva sätt att nyttja restprodukterna, säger Karin Pettersson, energisystemforskare på RISE med fokus kring biomassans roll i omställningen.

Hon fortsätter: 

– Det finns flera sätt att öka användningen av det inbundna kolet i biomassan som annars blir utsläpp. Ett sätt är att gå till punktutsläppen och ta hand om dessa, antingen genom bio-CCS där man fångar in och permanent lagrar koldioxid för att skapa negativa utsläpp. Ett annat sätt är att omvandla biomassa eller infångad biogen koldioxid tillsammans med vätgas till produkter som drivmedel eller kemikalier.

Behovet stort inom flygsektorn och sjöfarten

I den gröna given, EU:s initiativ för att nå klimatneutralitet till 2050, tilldelas biomassa flera funktioner när det gäller allt från energitrygghet till begränsning av klimatförändringar. Samtidigt är biomassa en begränsad resurs. Att nyttja restprodukter mer effektivt är en del av svaret, men också att prioritera användningen av biomassa där den gör störst nytta. 

– Allt handlar egentligen om att se var vi har ett långsiktigt behov av gröna kolatomer. Här ingår bland annat flygsektorn. Tittar man på scenarier fram till 2050 kommer elektrifieringen bara kunna fasa ut en liten andel av utsläppen från flygsektorn, förklarar Karin Pettersson.

Andra sektorer där det kommer att krävas biomassa framåt är sjöfarten och kemiindustrin där hållbara kolatomer fungerar som byggstenar i nya kemikalier och material. Dessutom finns det som sagt ett behov av att lagra kol för att nå nettonollutsläpp eftersom en del utsläpp är svåra och dyra att få bort. Med tiden behövs till och med nettonegativa utsläpp uppnås om vi ska begränsa uppvärmningen i enlighet med Parisavtalet. 

– Frågan ”vad ska biomassa användas till?” är en samhällsfråga till syvende och sist. Men forskningen kan bidra med analyser kring målkonflikter och alternativkostnader för olika prioriteringar, säger RISE Markus Millinger som forskar inom energisystemanalys med fokus på modellering av energisystem.

Han har i en forskningsstudie som publicerats i tidskriften Nature Energy sett att kolatomer från biomassa på sikt har ett större värde än energin det bidrar med. Var inom energisystemet biomassa används är inte lika avgörande, så länge man tar tillvara kolatomerna och kan återanvända dem. 

Går det att ta bort biomassan från energisystemet? 

– Vi kommer att behöva gröna kolatomer* inom sektorerna som vi har nämnt och för att generera negativa utsläpp, det kan vi ganska säkert säga, säger Markus Millinger och fortsätter: 

– Jag tror att ju mer hållbar biomassa vi kan komma överens om att använda, desto mindre svår kommer energiomställningen att bli. Men marknaden kommer inte att kunna lösa det här på egen hand, utan det kommer att krävas nya regelverk och policy på både nationell och europeisk nivå. 

”Ansvar att nå ut med insikter”

På RISE angriper man frågan om biomassans plats i framtidens energisystem från många håll. Forskare och experter undersöker vilken roll biomassan har på svensk och europeisk nivå över tid, utvecklar spjutspetsteknik och sätter forskningsresultat och innovationer på prov i test- och demonstrationsmiljöer. RISE stöttar också företag i utveckling och uppskalning av teknik för att omvandla biomassa och koldioxid till produkter så som kemikalier, drivmedel och material som bidrar till att skapa både klimatnytta, jobb och tillväxt.

– Biomassa är ett mångfacetterat ämne, som inte sällan väcker mycket känslor. Som forskare behöver man hålla sig utanför det där för att kunna beskriva systemet objektivt. Vi har också ett ansvar att nå ut med våra kunskaper och insikter till alla som ska fatta beslut som påverkar energisystemet och användningen av biomassa, säger Markus Millinger.