Energifattigdom – förändringar skapar nya sårbarheter

Förändrade förutsättningar kan öka sårbarheter för energifattigdom i Sverige

Begreppet energifattigdom beskriver de kompromisser hushåll kan stå inför gällande energikostnader i allmänhet och uppvärmningskostnader i synnerhet. Tack vare ett relativt välisolerat bostadsbestånd och ett relativt starkt socialpolitiskt skyddssystem i Sverige har förekomsten av energifattigdom varit lägre än i många andra EU-länder.

Men faktorer som geopolitik och energiomställning gör att förutsättningar förändras och nya sårbarheter träder fram. Under slutet av 2021 ledde bland annat geopolitiska förhållanden till höga elpriser vilket gjorde att vissa hushåll, där en rad riskfaktorer sammanstrålade, upplevde en situation av energifattigdom där tillräcklig uppvärmning av bostaden inte kunde tillgodoses av ekonomiska skäl. Samtidigt ses efterfrågeflexibilitet alltmer som en central komponent i energiomställningen för att kunna upprätthålla balans i elsystemet när andelen förnybar och intermittent elproduktion ökar, vilket förknippas med mer varierande elpriser och eventuellt  mer frekventa pristoppar. Men då förmågan att vara flexibel med sin elanvändning varierar bland olika hushåll och hushållsgrupper riskerar dynamisk prissättning att skapa vinnare och förlorare, och bland hushåll där både ekonomi och flexibilitet är begränsade kan nya sårbarheter för energifattigdom träda fram.

Att betrakta dessa olika samhällsförändringar ur ett energifattigdoms-perspektiv tillåter oss att identifiera vilka riskfaktorer som är relevanta i en svensk kontext och var dessa finns, för att på så sätt kunna vara mer förberedda när nya pristoppar uppstår. Det kan med andra ord finnas ett syfte med att identifiera hushåll i riskzon för energifattigdom, eller extra utsatta hushåll, snarare än att klassificera vissa hushåll som energifattiga och andra inte. På så vis kan vi också identifiera rätt åtgärder för att undvika att hushåll drabbas. Det kan handla om allmänna stöd men även om stöd för exempelvis energieffektivisering och smart styrning av el och värme, som måste utformas på ett sätt som möjliggör för resurssvaga hushåll att dra nytta av dem.

Så kan vi anpassa internationell kunskap till en svensk kontext

På RISE finns bred kunskap om hur energifattigdom definieras och motverkas inom andra EU-länder och även god kunskap om de svenska förutsättningarna avseende energisystem, boendestandard och hushållens betalstrukturer och betalningsförmåga gällande energi för uppvärmning. Vi kan därför bistå med stöd när riskfaktorer, definitioner och indikatorer för energifattigdom ska implementeras i Sverige, men också i utformningen av nya policyer och stödsystem för att inte ytterligare bidra till ojämlikhet.

Vi erbjuder således stöd till myndigheter, regioner, kommuner, fastighetsägare och energibolag som bättre vill förstå hur energiomställningen och andra omvärldsfaktorer kan påverka hushålls förmåga att efterfråga och betala för energi, och som tidigt vill kunna identifiera var i bostadsbeståndet och bland vilka hushållsgrupper risken för energifattigdom är som störst. Denna kunskap kan underlätta implementationen av träffsäkra och effektiva åtgärder mot energifattigdom när variationer i energipriser och krav på flexibilitet ökar – och på så sätt bidra till en mer rättvis energiomställning.