Droppar i tanken eller ny tank? – kostnader och klimatprestanda

Jämförelsen fokuserar på två typer av biodrivmedel, dels de som passar i dagens infrastruktur, s.k. drop in-bränslen och dels andra typer av bränslen som är effektivare att tillverka ur biomassa men ofta inte direkt passar i dagens infrastruktur. Denna kategori är ofta små molekyler av ett enskild ämne, s.k. "enmolekylära" bränslen. Typiska exempel är metan, metanol, dimetyleter och etanol. Produktionen av enmolekylära drivmedel är alltså ofta effektiv avseende råvaror och kostnader men kräver i allmänhet en dedikerad distributionsinfrastruktur. Den andra kategorin, ”drop-in” blandningar av längre kolkedjor, som är kompatibla med befintlig infrastruktur men är mer energikrävande och kostsammare att producera.

Det är av stort intresse för både bränsleproducenter och fordonstillverkare att få en större förståelse för de för- och nackdelar som de två olika alternativen har och de avvägningar som avgör vilket alternativ som är fördelaktigt ur ett helhetsperspektiv. I projektet deltar ett flertal representanter för båda dessa kategorier av företag. 

I projektet jämförs ett antal drivmedelskedjor, både enmolekylära och drop in, avseende klimatprestanda och total kostnad (inklusive produktion, distribution och fordon). Därmed ökar kunskapen kring vilken roll olika bränslen kan spela i ett framtida energisystem. Detta ger underlag för strategiska beslut om utveckling och produktion i företagen och även ett bättre underlag för policybeslut, t ex avseende FoU-stöd och styrmedel.