Fuktsäkerhet vid KL-träbyggande utan väderskydd

Utmaning och bakgrund

Träets fördelar som byggnadsmaterial är många. Hög bärförmåga med låg egentyngd, flexibla lösningar med hög prefabriceringsgrad och snabb byggprocess, förhållandevis god isoleringsförmåga som stommaterial, ekonomiska aspekter och miljövinster är några förklaringar till en ökad användning av trä i större byggnader. Byggsektorns större fokus på resurseffektivitet innebär en ökning av träbyggande och framförallt byggandet med element i korslaminerat trä, korslimmat, (KL-trä) på höjden genom ökad bärförmåga.

Innan dessa studier startade fanns det en uppfattning i branschen, även internationellt, om att KL-träskivors kompakta trämassa ska göra det möjligt att bygga fuktsäkert även vid exponering av nederbörd. Dock saknades det verifierad dokumentation om detta.

Syfte, mål och avgränsning

Syftet var att öka kunskapen om hur KL-träkonstruktioner inklusive skarvar, anslutningar och infästningspunkter, påverkas vid nederbörd under byggtiden med särskilt fokus på fuktsäkerhet med avseende på mikrobiologisk påväxt och kritiskt fukttillstånd. Det långsiktiga målet var att industrin ska få bättre beslutsunderlag vid planering av KL-träbyggande med god fuktsäkerhet. En avgränsning i fältprojektet är att resultatet av saneringsarbete inte ingått. Labbstudien har begränsats till rent vatten utan exponering av smuts och regnvatten.

Huvudsakliga resultat

Det genomfördes två fallstudier med totalt fyra byggnader samt intervjuer och litteraturstudie. Fältmätningar av fuktkvot, provtagning av material och analys av mikrobiologisk påväxt har genomförts under stomresningsperioden för KL-trästommar som var utan heltäckande väderskydd. Provtagningen har koncentrerats till punkter i stommen där risken för ansamling av fukt var stor såsom skarvar, anslutningar och infästningspunkter men också på öppna ytor på bjälklag och i nederkant väggar/pelare. Av totalt 200 analyserade mätpunkter, för dessa fyra byggnader, hade hälften sparsam påväxt och ungefär en tredjedel hade måttlig-riklig påväxt. I denna studie har konstaterad påväxt ofta varit osynlig för blotta ögat vilket innebar att det krävdes mikrobiologisk analys för att bestämma om materialet blivit angripet eller inte. Baserat på utfallet av denna studie så förefaller det vara svårt eller omöjligt att undvika uppkomst av mikrobiell påväxt under byggnation med KL-trä utan heltäckande väderskydd. Detta innebar att Boverkets byggregler och allmänna föreskrifter inte kunde följas i första läget. Därefter ska omfattande saneringsarbete ha gjorts i alla fyra objekten men resultaten av det arbetet har inte inrymts i denna studie. 

I labbstudien utvecklades en laboratorieprovuppställning för att studera mögeltillväxt under realistiska och kontrollerade klimatförhållanden efter exponering för destillerat vatten och sporsuspension. I försöken exponerades mindre provkroppar av KL-träkonstruktioner för destillerat vatten under 1 dag eller 1 vecka. Under utvecklingen av metoden konstaterades att exponering under en dag och därefter möjlighet till öppen torkning inte gav upphov till mögeltillväxt. Däremot uppstod tillväxt på ytor som inte kunde torka omedelbart, t.ex. vid anslutningspunkter. För provkroppar som exponerats i en vecka uppstod mögelpåväxt oavsett om ytorna kunde torka omedelbart eller inte. Slutsatserna gäller i första hand för de studerade klimaten. Metoden behöver vidareutvecklas, där andra scenarier studeras och kalibreras mot prover som utsätts för utomhusluft, damm, smuts och regnvatten. 

Förslag på vidare forskning

Utvärdering av saneringsåtgärder framförallt i svåråtkomliga områden.

Labbmetoden behöver vidareutvecklas, där andra scenarier studeras och kalibreras mot prover som utsätts för utomhusluft, damm, smuts och regnvatten.