Implementering av lösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet

Syfte och mål

Projektet syftade till att ta fram en lösning för vård av kroniskt sjuka i hemmet med stöd av IT. I ljuset av en åldrande befolkning och därmed en allt högre belastning på vården krävs nya lösningar. Redan idag går 85% av Sveriges hälso- och sjukvårdsbudget till hantering av kroniska sjukdomar och eftersom äldre människor utvecklar fler kroniska sjukdomar beräknas den öka. Samtidigt minskar i realiteten antalet vårdplatser i den slutna vården.

En väg till effektivare vård är att utveckla vården i hemmet. För att en bred implementering ska kunna ske av en hemvårdslösning med stöd av IT måste ett antal utmaningar lösas. Projektet definierade 14 utmaningsområden som samtliga hanterades i projektet.

Utmaning

Lösningen måste innebära en avlastning för vården både ekonomiskt och arbetsbelastningsmässigt samtidigt som näringslivet måste se en positiv affär i att förse vården med dessa lösningar. För patienterna ska lösningen upplevas enkel att hantera, den ska öka tryggheten och leda till en förbättrad sjukdomsutveckling med högre livskvalité.

Lösning

I KOL-projektet prövades en nyutvecklad lösning för vård av kroniskt sjuka patienter i hemmet. En ny vårdroll kallad Vårdoperatör (VO) utvecklades i projektet. Den rollen kan tas av olika organisationer. Projektet provade dels ett externt upphandlat företag (MedHelp), dels att ett sjukhus själv tog rollen (Angered närsjukhus).

Vårdoperatören stödjer patienten i hemmet med hjälp av sensorer som mäter vissa hälsoparametrar, frågeformulär och videokommunikation. För att hantera tekniken tar VO hjälp av en Teknikoperatör (TO) som installerar, övervakar, ger support på utrustningen samt utbildar patienten i hemmet. TO rollen togs av Telia Company i projektet medan nWise stod för videolösningen.

Effekt

Den positiva feedback som kommit från de inblandade patienterna och från vårdpersonalen stärker uppfattningen att detta är rätt väg framåt. Konceptet har visat sig fungera i praktiken och kombinationen med parametermätning, enkäter och videosamtal mellan sjuksköterska och patient har varit mycket uppskattad. Denna kontakt med vårdoperatören innehåller både en klinisk och en social dimension och skapar en trygghet hos patienterna som upplevts mycket positiv.

Trots den lilla populationen testpatienter som vi har hanterat i projektet har flera akutbesök kunnat undvikas och detta innebär både minskade kostnader för bl.a. ambulanstransport och inläggning och minskad ansträngning för patienterna, som ofta är infektionskänsliga. Det finns också en kvalitativ dimension där den sociala trygghet som vårdoperatörskontakten ger och möjligheten att träna på distans gör att patienterna mår bättre, vilket påverkar deras sjukdomstillstånd i positiv riktning. Man sparar inte bara pengar för vården med denna typ av vård på distans. Det innebär också en stor besparing för samhället med minskade utgifter för omsorg och stöd, att anhöriga inte behöver ta ledigt från arbetet i samma utsträckning etc.

Den direkta ekonomiska analysen gjordes på ca. 20 patienter i en sex veckors interventionsgrupp. Den visade att flera fall av exacerbationer och akutbesök hade undvikits. På gruppen utfördes 50 virtuella ronder och 79 preventiva åtgärder genomfördes som t.ex. att antibiotika sattes in. För ca. 60% av patienterna bedömde läkarna att man kunde sätta in åtgärder som minskade risken för återinläggning och för ca. 37% åtgärder som kunde häva en begynnande exacerbation. Sammantaget bedömde läkarna att de kunde undvika vårdkostnader om minst 400 000 kronor upp till 2 miljoner (beroende på insatser som skulle krävts). Kostnaden för lösningen var för gruppen ca. 230 000 kronor.

Resultatmål

1. Projektet har verifierat den utvecklade lösningen för vård av KOL-patienter i hemmet på ett 100-tal patienter.
2. Processer har utvecklats vad gäller flera kliniker, vårdoperatör och teknikoperatör.
3. Patienten upplever större trygghet och en större delaktighet och en högre livskvalité genom att bruka lösningen. Kontrollgrupper är jämförelsen.
4. Utrustningen i hemmet upplevs som robust och relativt enkel att hantera och kommer att mätas genom intervjuer och i workshops.
5. Projektet har påvisat vinster av införandet av lösningen för 1. Patienten och dess närstående som fått förbättrad livskvalité genom införandet. 2. Lönsamhet för vården i införandet av lösningen genom färre besök och genom att man kan leva upp till Socialstyrelsens riktlinjer. 3. Utökade affärer för näringslivet både på den svenska marknaden och på exportmarknaden.
6. Projektet har tagit fram upphandlingsunderlag för vården, SKL och Inera som innebär att en implementering i stor skala kan ske. Upphandlingsunderlaget består av en specifikation baserad på öppna gränssnitt. Inera/SKL kommer att förvalta underlaget.
7. Projektet har verifierat teknikoperatörens roll i hela processen från förskrivning till en fungerande IT miljö i patientens hem inklusive kommunikation, utbildning, datahantering, video, drift& underhåll samt tillhörande säkerhetsmekanismer.
8. Projektet har föreslagit en ekonomisk modell för kliniken som ger ersättning för insatser och som möjliggör remittering till vårdoperatör och som hanterar nyttjandemöjligheter av tjänster och utrustning.
9. Projektet har hittat en hållbar modell för ekosystemet där nya sensorer, nya funktioner, nya övningar, nya data naturligen införs i systemet på ett evolutionärt och öppet sätt och upplevs som en naturlig processförbättring. 
10. Projektet har skapat ett intresse för modellen med vårdoperatör och även dess användning för andra kroniska sjukdomar än KOL. Även internationellt har det visats intresse och konceptet. Mätning av antalet kontakter med utländska intressenter sker.