Munkmodellen som uppföljnings- och dialogverktyg kring livskvalitet i

Munkmodellen utvecklades av Oxford-ekonomen Kate Raworth för ca tio år sedan. Enligt modellen går det inte att förstå hur välmående en ekonomi är om inte den sätts i relation till hur goda liv människor lever och i vilken mån de gör det inom ramen för planetens ekologiska gränser. Under de senaste åren har en del städer i världen börjat använda sig av munkmodellen som ett verktyg för målsättning, uppföljning och dialog. Men det saknas fortfarande mycket kunskap om hur kommuner kan använda modellen i samhällsplanering. Speciellt gäller detta i ett svenskt kommunalt sammanhang. Det är detta som utforskades i det här projektet.

Tomelilla kommun antog år 2021 ett livskvalitetsprogram för kommunen. Programmet beskriver kommunens hållbarhetsarbete fram till år 2030 med fokus på miljö och social hållbarhet. I och med antagandet av programmet fanns det också ett behov av att förbättra kommunens kapacitet att planera och följa upp sitt livskvalitetsarbete, inklusive att föra dialog med exempelvis invånare, företag och besökare. I och med munkmodellens helhetsperspektiv och dess visuella styrka hade kommunen identifierat den som en möjlig kandidat för dessa ändamål.

Samarbetet mellan RISE och Tomelilla genomfördes i två steg. I steg 1 genomfördes en systematisk litteraturgenomgång av hur munkmodellen har använts i städer och regioner runt om i världen. I steg 2 genomfördes en analys av Tomelilla kommuns ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för att integrera munkekonomiska tankar och verktyg i sin verksamhet.