Nyttan med svenkflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning

Sjöfarten spelar en betydande roll i att stödja den inhemska och globala handeln samt den ekonomiska tillväxten och hanterar nästan 90 % av Sveriges import och export, transporterar miljontals passagerare årligen. Den svenska sjöfartsnäringen ger sysselsättning till drygt 30 000 personer, och bidrar dessutom avsevärt till landets totala BNP genom att generera över 85 miljarder svenska kronor årligen (NRIA Sjöfart 2021).

Under de senaste decennierna har svenska rederier, trots sjöfartens starka ekonomiska betydelse för Sverige, till stor del anammat en ”utflaggningsmodell” genom att placera fartyg under alternativ flagg, vilket ger kostnadsbesparingar genom minskade skattebetalningar samt mer flexibla standarder för fartygsdrift.

Befintlig litteratur och branschrapporter tyder på att ett minskat antal svenskflaggade fartyg ger negativa konsekvenser för Sverige, och det finns ett behov av att öka antalet svenskflaggade handelsfartyg. Det saknas dock tydliga bevis för nyttan och betydelsen av en utökad nationell flotta för Sverige. Med utgångspunkt i befintlig litteratur och intervjuer med experter från svenska sjöfarts- och transportmyndigheter, Föreningen Svensk Sjöfart, rederier och Marinen syftar denna förstudie därför till att belysa fördelarna med svenskflaggade fartyg och hur en ökad flaggning skulle påverka Sverige som nation och samhälle ur ett brett perspektiv.

Resultaten av denna studie visar att förekomsten av en stark svensk sjöfartssektor är viktig ur flera perspektiv. I en komplex värld med humanitära kriser, naturkatastrofer, piratkopiering, störningar i leveranskedjan och krig har Sverige en skyldighet att skydda och bistå både sina egna medborgare, industrier och ekonomi samt sina internationella partners över hela världen med dagens begränsade medel.

Dessutom tillhandahåller de svenska fartygen och rederierna en infrastrukturlänk mellan Sverige och resten av världen, främjar maritima klusterbildningar i landet, ökar skatteintäkter och BNP, ökar sysselsättningsmöjligheterna och bidrar till svensk industris globaliserade leveranskedjor.

En konkurrenskraftig och hållbar svensk handelsflotta kan hjälpa Sverige att nå nationella och globala hållbara utvecklingsmål (FN). Dessa mål är en global uppmaning till åtgärder för att skydda planeten, säkerställa bättre liv för alla människor och säkerställa ekonomisk tillväxt, fred och välstånd. På samma sätt har Sveriges regering satt ett utmanande mål i att bli världens första fossilfria välfärdsnation. En hållbar svenskflaggad flotta är en viktig möjliggörare för att nå regeringens näringspolitiska mål om att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande svenska företag och ekonomi.

För att Sverige ska uppnå ett effektivt och klimatsmart transportsystem behöver alla transportslag användas på bästa sätt. Sverige har också uttalat ett tydligt mål i den nationella godstransportstrategin att flytta gods från vägtransporter till järnväg och till sjö. Sjöfarten är ett energieffektivt transportsätt. En övergång från vägtransport till sjöfart kan avlasta den hårt belastade väginfrastrukturen i större utsträckning och kan därmed minska trängsel, trafikolyckor, väntetider, buller och utsläpp. En övergång till sjöfart som ett resultat kan stödja den nationella och europeiska politiken att flytta gods från väg till sjö. Ett positivt resultat av att använda mer sjöfart jämfört med lastbilstransport är att samhället inte behöver lägga så mycket resurser på byggande och underhåll av väginfrastrukturen.

Resultaten av denna studie indikerar att den svenska regeringen kan spela en viktig roll genom att attrahera fler fartyg att använda svensk flagg genom att tillhandahålla långsiktiga och konsekventa affärsvillkor för sjöfartsnäringen. I denna studie omnämns ”Stämpelskatt” som en av nyckelfaktorerna av flera respondenter som hämmande och som gör svensk flagg oattraktivt för fartygsägare som vill registrera sina fartyg i Sverige. Flera vetenskapliga artiklar, rapporter och exempel från andra EU-medlemsländer framhåller att skattebefrielser och statliga subventioner för sjötransporter är avgörande för att bilda sjöfartskluster. Dessa skattelättnader uppväger minskningen av skatteintäkterna från sjöfarten och erbjuder olika samhällsekonomiska fördelar i form av fler jobb och starkare ekonomisk tillväxt. Andra effektiva åtgärder är upprättandet av fartygsregister för att öka den svenskflaggade flottan, vilket kan ses som framgångar med de norska och danska internationella fartygsregister. Den svenska staten måste förstå att en svenskflaggad flotta är en marknadsfråga och att villkoren som staten erbjuder både påverkar och avgöra vem som kan göra affärer på marknaden.