PRISMA – Processverktyg för social hållbarhet i stadsdelsomvandling

Likt en prisma - som bryter ljuset på olika sätt beroende på hur den vinklas - har verktyget PRISMA som ambition att stödja stadsutvecklingsaktörer – så som kommuner, konsulter, fastighetsägare och medborgare – i att förstå de många olika aspekter av social hållbarhet som utformning av stadsdelar har bäring på. Verktyget grundar sig i studier kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprocesser i Göteborg och Mölndal, en studie av existerande verktyg för social hållbarhetsbedömning internationellt samt en forskningsöversikt kring sambanden mellan städers fysiska utformning och faktorer så som hälsa, rättvisa, tillgänglighet, emotionellt välbefinnande, livstillfredsställelse och personlig utveckling. Med grund i detta togs PRISMA fram som parallellt syftar till att fylla flera luckor hos existerande verktyg. PRISMA är därför utformat för: 1) att vara flexibelt och relativt öppet så att det kan användas i många olika typer av organisationer oavsett storlek; 2) att bidra så att aktuell forskning ska kunna samspela med användarens kunskaper, färdigheter och värderingar; 3) att deltagare med olika bakgrund - så som fastighetsägare, arkitektbyråer, planarkitekter, socialtjänst, ingenjörer samt kultur- och skolutvecklare – ska kunna samtala om social hållbarhet på samma språk; 4) att sociala värden som idag riskerar att tappas bort över tid, ska ha större möjlighet att finnas kvar under processen.

Verktyget togs fram under en stegvis process där det vid flertalet tillfällen testades med arkitekter, fastighetsägare och kommuner samt inte minst med Mölndals stad som utgjorde en kontinuerlig testarena. Arbetet skedde inom ramen för forskningsplattformen Mistra Urban Futures.

PRISMA består av ett dokument som på ett lättfattligt vis presenterar aktuell forskning kring hur aspekter av byggd miljö så som gårdar och torg, grönska, social service, byggnader samt lokaler för kultur och kommers kan påverka olika aspekter av människors livsvillkor. För varje aspekt finns ett antal frågor som användarna besvarar för att bedöma stadsdelens  påverkan på människors liv och leverne. Detta görs i en samskapande process och med grund i andra underlag som tas fram inom processen så som miljökonsekvensbeskrivningar, exploateringskalkyler och projekteringsunderlag. Svaren dokumenteras direkt i verktyget, inklusive observerade målkonflikter och prioriteringar. Dessutom fokuseras på vem som ska ha fortsatt ansvar för lösningarna och hur dessa ska göras långsiktigt ekonomiskt hållbara. Användarna har möjlighet att besvara frågorna vid flera tillfällen under processen; när den befinner sig i idéstadiet, i planskedet, under genomförandet av planen samt när stadsdelen är färdig.

I en bilaga finns det även en vägledning som användaren kan ta hjälp av för att stegvis och på ett systematiskt sätt tänka kring och hantera de målkonflikter som identifieras. Dessutom finns det ett separat Exceldokument som kan användas för att visualisera bedömningarna i en värderos. Förhoppningen är att verktyget ska hjälpa stadsutvecklingsprocesser att bli ännu mer transparenta, välunderbyggda och smidiga.