Stadsbyggnads­investeringars effekter och värden (SIGURD)

När vi investerar i våra byggda miljöer påverkar vi samtidigt viktiga samhällsfunktioner och människors livsvillkor. Hälsa, välmående, tillgänglighet, delaktighet, trygghet, tillit och sysselsättning – allt detta berörs av de stadsbyggnadsinvesteringar som görs, eller inte görs. Men hur kan vi mäta och värdera vilka effekter och värden olika investeringar får för en hållbar samhällsutveckling? Det är den utmaning som projektet SIGURD fokuserade på.

Detta ville projektet uppnå
Idag präglas stadsutvecklingsprocesser av ett kortsiktigt fokus, och kunskap saknas om hur stadsbyggnadsinvesteringar påverkar en mer långsiktigt hållbar samhällsutveckling som stärker människors livskvalitet och förbättrar miljön. 

Projekt SIGURD ville därför ta fram kunskapsunderlag på området, och skapa verktyg och underlag som kan ge aktörer inom stadsutveckling en helhetsbild av vilka värden som olika investeringar skapar. Den helhetsbilden behövs för att aktörerna ska kunna motivera satsningar och prioritera mellan olika alternativ och åtgärder. Målet var att bana väg för en ny typ av hållbar effektstyrning inom stadsutveckling, som bidrar till att uppfylla agenda 2030-målen och regeringens politik för hållbara städer; gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts.

Detta skulle projektet göra
Om vi fullt ut – och över tid – ska kunna förstå kostnader och intäkter för en hållbar samhällsutveckling krävs nya sätt att mäta och värdera stadsbyggnadsinvesteringar. SIGURD ville skapa kunskap och nya arbetssätt för värdeberäkning i stadsbyggnadsprocesser, och granska hur dessa kan samspela med styrprocesser och exploateringskalkyler. Det här är särskilt viktigt eftersom många investeringar i miljö-och samhällsnytta på kort sikt kan ge negativa utfall i de ekonomiska kalkylerna, samtidigt som de på längre sikt kan ge positiva ekonomiska utfall. 

Utgångspunkten i projektet var SROI-analys (Social return of investment), en metod som är särskilt inriktad på kvantifiering och monetarisering av icke-ekonomiska nyttor. Projektet kan betraktas som en pilotstudie för tillämpning av SROI i stadsplaneringssammanhang i Sverige.

Projektet fokuserade på att:

•    Med stöd av SROI-metodiken kartlägga, testa och komplettera metoder och processer för att mäta och förstå stadsplaneringsinvesteringars effekter och värden för en hållbar samhällsutveckling.

•    Medvetandegöra vikten av styr- och samverkansprocesserna i stadsbyggnadsprocesserna, och hur de kan bidra till att skapa de värden och positiva effekter som samhället behöver.

•    Genomföra fallstudier på stadsdelsnivå i Borås (Medborgarlabb) och Göteborg (Backaplan). 

•    Med utgångspunkt i SROI-analyser sprida kunskap om arbetssätt och metoder inom stadsplanering för en hållbar samhällsutveckling. Inom ramen för ett kunskapskluster samla aktörer och forskare för att tillsammans utveckla nya kunskaper, och gemensamt bidra till en systemomställning och förflyttning av normativa arbetssätt när det gäller beräkningsunderlag.