Hoppa till huvudinnehåll
Search
Menu
Maskin som gräver

Visioner om cirkularitet blir verklighet i Helsingborg

10 december 2024, 14:19

Varje år körs stora mängder byggavfall, slaggrus och restasfalt till deponi. Ett forskningsprojekt, lett av RISE, Sveriges Forskningsinstitut, ska göra det möjligt att återvinna och ge materialen nytt liv. Precis i dagarna har en så kallad testbädd byggts i Helsingborg, bestående av 4 stycken 27 meter långa avsnitt där de olika materialens långsiktiga prestanda och miljöpåverkan ska undersökas, den första testbädden i sitt slag.

De som har utfört arbetet i Helsingborg – som en del av forskningsprojektet – är NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB. Teststräckan har byggts inne på deras område och består av: asfaltkross, bergkross, slaggrus respektive tunnelugnskalk (Petrit T-S). Alla delar har slutligen täckts av asfaltgranulat. NSR:s marknadsspecialist, Glenn Holmgren säger så här om deras inblandning i projektet:

– Vi är engagerade i projektet på grund av vår geografiska position och att vår anläggning tillåter den här sortens projekt. Det ligger helt rätt i tiden med återvunnet material och det rimmar väl med målen för massor enligt vår affärsplan, där målet är att materialåtervinna 80 procent av alla inkomna massor.

Björn Schouenborg, projektledare på RISE, var på plats och följde arbetet. Han konstaterar att något liknande inte har gjorts tidigare. Så många olika material, så omfattande dokumentation i laboratorium och fält och med inplanerad uppföljning under kommande år är unikt. 

– Projektet har tidigare gjort såväl omfattande laboratorieanalyser som fullskaleförsök. De senare hos VTI, Väg- och Transportforskningsinstitutet i Linköping. Det är roligt att kunna ta de lärdomarna vidare och lägga fler pusselbitar på vägen mot mer cirkulära processer. Vi räknar också med att resultaten kommer att driva på omställningen till mer hållbar stadsbyggnad och inspirera till liknande förändringar i andra sektorer, säger Björn Schouenborg.

Projektet kommer att följa upp de tekniska egenskaperna för respektive material, göra spårdjups/profilmätningar med Primal under en treårsperiod och fallviktsmätningar vid olika tider på året för att fastställa hållfasthet och styvhet. Målet är också att verifiera ERApave-modellen. 
Kommande steg i forskningsprojektet är bland andra:

  • Inkludera respektive material i konstruktions- och dimensioneringsunderlag. 
  • Skapa bygghandledningar och checklistor för materialhantering. 
  • Skapa samverkansnoder för att öka förståelsen och förtroendet mellan olika aktörer. 
  • Ta fram beslutsstöd för kommuners hållbara upphandlingar

Det projektet fokuserar på nu är att möjliggöra användningen av de olika restmaterialen, genom att dokumentera materialens miljö-, klimat- och mekaniska egenskaper samt ta fram nya affärsmodeller. På så sätt skapas trygghet i användningen av restmaterialet. Projektet satsar också på utbildnings- och kommunikationsinsatser för branschaktörer och övriga relevanta målgrupper. 

– Vi vill skapa förutsättningar för att cirkulära material ska kunna användas i större utsträckning, minska brytning av nytt berg och göra det enkelt för beställare att ställa krav på användning av cirkulära material i upphandlingar, sammanfattar Björn Schouenborg. 

Fakta
Projektet Cirkulära anläggningsmaterial har fokus på lokalt producerade restmaterial, korta transportvägar, hållbara affärsmodeller och en kvantifierbar minskning av klimatpåverkan genom cirkulära material inom anläggning av infrastruktur. Projektet engagerar en lång rad aktörer inom såväl forskningsvärlden som olika representanter från entreprenörer, material- och energiföretag samt behovsägare som kommuner och avfallsaktörer.

Finansiering: Vinnova och deltagande partners

Projekttid: Klart 2025

I projektet deltar:  

  • Forskningsinstitut: RISE, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 
  • Energibolag: Sysav, Tekniska verken, Umeå Energi, Fortum
  • Materialaktörer: Heidelberg Materials Cement Sverige, Dalby Maskin, Swerock
  • Entreprenörer: NCC, Skanska, Edge Landskapsarkitekter
  • Behovsägare:  Malmö stad, Uppsala kommun, NOAH, NSR