Kontaktperson
Hanna Linden
Senior forskare
Kontakta HannaAtt bli en vinnare i den cirkulära ekonomin handlar mycket om att återanvända redan tillverkade material, komponenter och produkter och sätta nya värden på dem. Hur väl du lyckas avgörs redan på ritbordet.
– För att byta ut eller uppgradera komponenter så underlättar det avsevärt om du tänkt återtillverkning i designen, säger Hanna Lindén, forskare på RISE inom hållbarhet och cirkulär ekonomi.
En siffra som brukar återkomma är 80 procent, säger hon. Så stor andel av en produkts miljöpåverkan sägs ha sitt ursprung i designfasen, vilket betyder att de kriterier som sätts där är direkt avgörande för en produkts livscykel och miljöavtryck. Men hur ska man tänka vad gäller industriell återtillverkning?
– Det är enklare om produkten redan från början är designad utifrån hållbarhet. Att den till exempel är modulärt uppbyggd, det vill säga består av delar och komponenter som är enkla att plocka isär och montera ihop igen. Alltså, lim är inte toppen. Men gärna skruvar med enhetligt huvud för att minimera antalet mejselbyten. Därför är möbler som är skruvade och sammansatta på andra vis än limning enklare att reparera eller uppdatera. Även smart montering gör återvinningen lättare senare i processen.
Den svenska möbelindustrin har de senaste åren varit något av en försökskanin i flera RISE-projekt för storskalig hållbarhet- och cirkularitet. För närvarande rullar även projektet SE:Kond2Life som har fokus på att bygga ekosystem för återtillverkning inom fordonsindustrin – med ökad tjänstefiering och fordonsanvändning behöver komponenternas livslängd ökas.
När den linjära ekonomin böjs till en cirkel och produkten du en gång sålt kommer tillbaka för återanvändning, återtillverkning eller återvinning skapas en rad nya förutsättningar och nya affärsmodeller. I en cirkulär ekonomi tydliggörs det värde du redan skapat, säger Hanna Lindén.
–Man kan ha utvunnit råmaterial, eller förädlat komponenter, lagt ner utvecklingspengar i något som kunden dragit nytta av. Och det skulle en annan användare eller kund kunna dra vidare nytta av.
Vissa komponenter är viktigare än andra att återtillverka
Hanna Lindén poängterar att det även är viktigt att beakta logistikflöden när man som enskild aktör planerar sin återtillverkningsprocess.
– Hur får man tillbaka produkten? Ska den in i den ursprungliga fabriken eller in i en annan anläggning? Ska man låta frakta materialet runt hela världen? Vad är miljömässigt rimligt? Här gäller det att ha ett systemperspektiv.
– Vissa komponenter är viktigare än andra att återtillverka, till exempel är delar av aluminium väldigt energikrävande att tillverka.
Lägg därtill trenden att produkten oftare paketeras med en tjänst eller kanske enbart säljs som funktion. Vilket gör att du långt efter tillverkning fortfarande skulle kunna äga produkten och sitta på kunskap om vad den varit med om, och därigenom förstå vad den klarar i en ny användningscykel. Relationen till både material och kund förlängs avsevärt.
Den här spårbarheten är en förutsättning för att på allvar kunna bevara värdet på olika material och jobba cirkulärt fullt ut. Digitala produktpass förväntas bli en del i EU:s kommande produktlagstiftning, och RISE kommer inom kort kunna dra i gång ett projekt ihop med Chalmers Industriteknik, Antrop och näringslivsaktörer om hur ett produktpass skulle kunna se ut för möbler.
– Vad ska ett sådant pass innehålla för att ge verklig nytta? Vilka certifieringskrav måste uppfyllas?