Den hållbara hamnen bäddar för grönare sjöfart

Sveriges roll som exportnation är helt beroende av sjöfarten. Över 95 procent av den svenska varuhandeln sker via hamnarna – och mycket talar för att en stor del av dagens transporter på landets vägar kommer att flyttas till järnvägen och sjön. Det ställer krav på ökad hållbarhet både inom sjöfarten, järnvägssystemet och hamnen.

Stärker små och medelstora hamnars innovationsförmåga

RISE har sedan 2020 drivit projektet ”I.Hamn”, vars mål är att stärka små och medelstora svenska hamnars innovationsförmåga genom att underlätta för samverkan och utveckling inom områdena digitalisering, elektrifiering och automatisering. Utifrån det arbetet har RISE formulerat konceptet ”Den hållbara hamnen”.

– En hållbar hamn behöver adressera tre olika typer av noder; en med dess naturliga fokus på att utgöra en transportnod, en annan för den potentiella rollen att utgöra en energinod och en tredje för att också utgöra en informations-/digital nod. Alla dessa dimensioner är viktiga för att vi ska kunna få en grönare sjöfart, menar Sandra Haraldson, seniorforskare vid RISE och konceptutvecklare för Den hållbara hamnen samt projektledare för I.hamn.

Enkelt uttryckt kan man säga att alla nodbegreppen handlar om att se hamnen som en hubb i ett större nätverk. Transporterna slutar sällan i hamnen, gods hämtas av lastbilar, tåg eller fartyg. En viktig utmaning för hamnen som transportnod är att få alla involverade transportslag att samverka.

Kapar onödiga förseningar med optimala förberedelser

Även om ett fartyg meddelar sin ankomst på ett bra sätt uppstår problem om hamnen inte förberett sig på ett optimalt sätt för såväl internhantering som för vidare transport. Det skapar onödiga förseningar i hela transportkedjan.

Mikael Lind säger att hamnen har blivit ett viktigt affärskluster som består av allt fler parter.

– Det investeras närmare 20 miljarder i svenskt hamnsystem i dag. För att den investeringen ska bli lönsam krävs det en ökad kunskap om hur hamnen ska kunna betjäna varje transportslag så effektivt det går samtidigt som operationerna i hamnen ska bedrivas så hållbart som möjligt.

Ett fördjupat samarbete mellan energibolag och hamnar är exempel på när digitaliseringen måste vara med för att kunna samordna distribution och lagring av energi men också för att planera och möjliggöra energieffektiva operationer.

Redan i dag märks en ökad efterfrågan på elförsörjning och laddmöjligheter. Både från fartyg och lastbilar.

– De flesta hamnar kan inte svara upp mot de kraven. Här behöver infrastrukturen utvecklas så att elen räcker både till transporter och till invånarna i den stad som berörs, säger Mikael Lind.

Det uppkopplade godset en spännande lösning

Det uppkopplade godset är en ny typ av lösning som Mikael Lind tror mycket på. Med hjälp av uppkopplade sensorer kan rederierna följa sitt gods på färden och veta vilken plats det befinner sig på men också kunna kontrollera andra viktiga parametrar, till exempel vilken temperatur godset utsätts för, om någon öppnat containern där godset befinner sig och så vidare.

– Det är en revolutionerande teknik. Just den uppkopplade containern innebär att vi kan få information om containerns geografiska placering och hur den hanteras när den passerar genom olika transportnoder och hanteras av olika transportslag.

Ett annat exempel är när fler fartyg ankommer till hamnen samtidigt och några får vänta tills de kan komma till kaj. Detta innebär onödigt stora emissioner då dessa väntande fartyg kunnat köra långsammare för att komma till hamnen. Många jobbar för att fartyg ska anlända till hamnen just-in-time, till exempel genom att fokusera på sjöfartens gröna korridorer och genom synkronisering på virtuella grunder snarare än fysiska grunder.

– Den hållbara hamnen adresserar FN’s hållbarhetsmål genom att använda dessa som måttstock för verksamheten. Genom att fokusera på såväl hamnens interna operationer, hur hamnen bäst betjänar sina besökare samt hamnens roll i sitt lokala och regionala sammanhang blir hamnen en integrerad del av det hållbara transportekosystemet, menar Sandra Haraldson.

Kraftsamling för den hållbara hamnen

Under första halvåret 2023 leder RISE förberedelsen för en kraftsamling för den hållbara hamnen, i ett förberedelseprojekt som stöds av Vinnova. Målet är att skapa ytterligare förutsättningar för det fortsatta arbetet med att öka innovationsförmågan i svenska hamnar. Projektet bygger vidare på tidigare projekt som finansierats via Lighthouse, Sveriges samverkansplattform för sjöfartsforskning och innovation.

– Vi arbetar bland annat med en sektoröverskridande systemdemonstratorer. Syftet med dessa är att söka svaret på frågan ”hur” för den resa som Sveriges hamnar kommer att behöva genomgå, vilken uttrycks genom den färdplan för den hållbara hamnen som nu utvecklas tillsammans med de svenska hamnarna, säger Sandra Haraldson.